Handboken Steg för stöd
Handboken Steg för stöd är avsedd för personalen inom småbarnspedagogiken, andra aktörer samt vårdnadshavare. Handboken har sammanställts utgående från fakta och med beaktande av den lagändring som gjordes den 1 augusti 2022. Handboken Steg för stöd innehåller information och konkreta instruktioner om det stöd som tillhandahålls inom småbarnspedagogiken. Informationen är avsedd dels för yrkesutbildade, dels för vårdnadshavare.
Handboken består av tre avsnitt: allmän information, nivåer av stöd samt stödformer. Klicka på respektive boll för att nå materialen i de olika avsnitten.
Här finner du allmän information om ordnandet av småbarnspedagogik, med särskild tonvikt på stöd. Du kan läsa mer om ämnet antingen ur den yrkesutbildades eller vårdnadshavarens synvinkel.
Yrkesutbildade: Här finner du allmänna anvisningar och bakomliggande föreskrifter som påverkar ditt dagliga arbete. Vi har beaktat lagändringen från den 1 augusti 2022 om stöd för barn inom småbarnspedagogiken.
Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Småbarnspedagogik av hög kvalitet och inkludering är omfattande begrepp som ska ses som principer, värden och övergripande sätt att tänka, vilka bör gälla alla barn och som berör ordnandet av småbarnspedagogiken. En förutsättning för att genomföra inkluderande småbarnspedagogik av hög kvalitet är högklassig pedagogisk och specialpedagogisk kompetens och verksamhet, omsorg om barnens välbefinnande och att personalen förbinder sig till de inkluderande principerna. Vid planering, ordnande och tillhandahållande av samt beslutsfattande om småbarnspedagogik ska man i första hand se till barnets bästa och agera i nära samarbete med vårdnadshavarna. I en högklassig småbarnspedagogik ingår att personalen uppdaterar och utökar sitt professionella kunnande. Både arbetsgivare och arbetstagare ansvarar för att personalen regelbundet erhåller kompletterande utbildning. Du gör klokt i att vara aktiv och exempelvis hålla dig à jour med informationen om Regionförvaltningsverkets kostnadsfria utbildningar: https://avi.fi/sv/evenemang-och-utbildning
Småbarnspedagogik av hög kvalitet
Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Småbarnspedagogik av hög kvalitet och inkludering är omfattande begrepp som ska ses som principer, värden och övergripande sätt att tänka, vilka bör gälla alla barn och som berör ordnandet av småbarnspedagogiken. En förutsättning för att genomföra inkluderande småbarnspedagogik av hög kvalitet är högklassig pedagogisk och specialpedagogisk kompetens och verksamhet, omsorg om barnens välbefinnande och att personalen förbinder sig till de inkluderande principerna. Vid planering, ordnande och tillhandahållande av samt beslutsfattande om småbarnspedagogik ska man i första hand se till barnets bästa och agera i nära samarbete med vårdnadshavarna. I en högklassig småbarnspedagogik ingår att personalen uppdaterar och utökar sitt professionella kunnande. Både arbetsgivare och arbetstagare ansvarar för att personalen regelbundet erhåller kompletterande utbildning. Du gör klokt i att vara aktiv och exempelvis hålla dig à jour med informationen om Regionförvaltningsverkets kostnadsfria utbildningar: https://avi.fi/sv/evenemang-och-utbildning
Lagen om småbarnspedagogik Lagen om småbarnspedagogik innehåller bestämmelser om barns rätt till småbarnspedagogik, anordnande och tillhandahållande av småbarnspedagogik och en informationsresurs inom småbarnspedagogiken. Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en nationell föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen enligt lagen om småbarnspedagogik. De lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik ska utarbetas och småbarnspedagogiken ska genomföras i enlighet med denna föreskrift. Utgångspunkten för grunderna för planen för småbarnspedagogik har varit förändringar i barnens uppväxtmiljö och i verksamhetsmiljön inom småbarnspedagogiken. Utgångspunkter för småbarnspedagogiken och ordnandet av stöd Anordnaren av småbarnspedagogik har skyldighet att ge barnet det stöd hen behöver på daghemmet eller inom familjedagvården. Behovet av stöd ska bedömas och stödet ska ordnas utan dröjsmål. Stödet inom småbarnspedagogiken ska ordnas som allmänt, intensifierat och särskilt stöd i enlighet med inkluderande principer. Utgångspunkten är att varje barn har rätt att få stöd i den egna barngruppen med hjälp av olika flexibla arrangemang. Om barnets stödbehov så kräver, har barnet rätt att delta i småbarnspedagogisk verksamhet i en mindre grupp eller i en specialgrupp. Det är viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när barnet byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass. I dessa situationer är det särskilt viktigt att samarbeta och kommunicera öppet, för att informationen ska föras vidare. Det stöd som barnet får Stöd ordnas med utgångspunkt i barnets starka sidor samt hens behov i anknytning till inlärning, utveckling och välmående. Barnet ska höras med beaktande av hens ålder och utveckling. Inom småbarnspedagogiken omfattar stödet såväl lösningar som möter barnets individuella behov som lösningar som berör hela gruppen och inlärningsmiljöerna.
Vägledande principer för anordnandet av stöd inom småbarnspedagogiken
Lagen om småbarnspedagogik Lagen om småbarnspedagogik innehåller bestämmelser om barns rätt till småbarnspedagogik, anordnande och tillhandahållande av småbarnspedagogik och en informationsresurs inom småbarnspedagogiken. Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en nationell föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen enligt lagen om småbarnspedagogik. De lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik ska utarbetas och småbarnspedagogiken ska genomföras i enlighet med denna föreskrift. Utgångspunkten för grunderna för planen för småbarnspedagogik har varit förändringar i barnens uppväxtmiljö och i verksamhetsmiljön inom småbarnspedagogiken. Utgångspunkter för småbarnspedagogiken och ordnandet av stöd Anordnaren av småbarnspedagogik har skyldighet att ge barnet det stöd hen behöver på daghemmet eller inom familjedagvården. Behovet av stöd ska bedömas och stödet ska ordnas utan dröjsmål. Stödet inom småbarnspedagogiken ska ordnas som allmänt, intensifierat och särskilt stöd i enlighet med inkluderande principer. Utgångspunkten är att varje barn har rätt att få stöd i den egna barngruppen med hjälp av olika flexibla arrangemang. Om barnets stödbehov så kräver, har barnet rätt att delta i småbarnspedagogisk verksamhet i en mindre grupp eller i en specialgrupp. Det är viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när barnet byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass. I dessa situationer är det särskilt viktigt att samarbeta och kommunicera öppet, för att informationen ska föras vidare. Det stöd som barnet får Stöd ordnas med utgångspunkt i barnets starka sidor samt hens behov i anknytning till inlärning, utveckling och välmående. Barnet ska höras med beaktande av hens ålder och utveckling. Inom småbarnspedagogiken omfattar stödet såväl lösningar som möter barnets individuella behov som lösningar som berör hela gruppen och inlärningsmiljöerna.
Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken är en helhet som omfattar bl.a. värderingar och principer tolkning av de normer och mål som styr arbetet inlärningsmiljöer och arbetssätt olika former av samarbete kommunikationen och atmosfären personalens kompetens, professionalism och utvecklingsinriktade arbetssätt ledningsstrukturer och praxis organisation, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska utvecklas enligt inkluderande principer. Verksamhetskulturen i gemenskapen förändras ständigt och ska utvärderas och utvecklas så att den stöder förverkligandet av målen för småbarnspedagogiken, dock med förståelse för betydelsen av exempelvis oföränderlighet och struktur i vardagen. Barnen och vårdnadshavarna är med och utvecklar och utvärderar verksamhetskulturen. Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska utvecklas enligt följande riktlinjer: En lärande gemenskap som verksamhetskulturens kärna En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil (Källor: Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022)
Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken
Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken är en helhet som omfattar bl.a. värderingar och principer tolkning av de normer och mål som styr arbetet inlärningsmiljöer och arbetssätt olika former av samarbete kommunikationen och atmosfären personalens kompetens, professionalism och utvecklingsinriktade arbetssätt ledningsstrukturer och praxis organisation, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska utvecklas enligt inkluderande principer. Verksamhetskulturen i gemenskapen förändras ständigt och ska utvärderas och utvecklas så att den stöder förverkligandet av målen för småbarnspedagogiken, dock med förståelse för betydelsen av exempelvis oföränderlighet och struktur i vardagen. Barnen och vårdnadshavarna är med och utvecklar och utvärderar verksamhetskulturen. Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska utvecklas enligt följande riktlinjer: En lärande gemenskap som verksamhetskulturens kärna En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil (Källor: Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022)
Inom småbarnspedagogiken ska man värna om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet. Inom småbarnspedagogiken främjas välmåendet genom små vardagliga rutiner. Exempel på sådana rutiner är att man under dagen ger möjlighet till avslappning och vila samt erbjuder mångsidig, hälsosam och tillräcklig kost. När vi utvecklar verksamhetskulturen beaktas gemenskapens möjligheter att verka i en stressfri miljö som främjar inlärning. Välmåendet främjas när dagens struktur är tydlig och metodisk och samtidigt flexibel. Positiv pedagogik ingår i vardagen inom småbarnspedagogiken och stöder barnets och hela gemenskapens välmående. Inom småbarnspedagogiken tar sig positiv pedagogik uttryck exempelvis i att barnets starka sidor identifieras. Det är viktigt för barnens välmående att också personalen mår bra, eftersom de vuxna genom sitt exempel lär ut och stärker välmåendefärdigheter. Vi har inom projektet VäxtTakt tagit fram en metodhandbok som rör enkäten om barns välmående. Handboken innehåller information om olika interventioner som framkommit i enkäten, dvs. sätt att ge barnet stöd. Handboken innehåller konkreta åtgärder för att stödja och öka barnets välmående i den småbarnspedagogiska vardagen, och är också ett stöd för det förebyggande arbetet inom småbarnspedagogiken.
Barnets välmående
Inom småbarnspedagogiken ska man värna om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet. Inom småbarnspedagogiken främjas välmåendet genom små vardagliga rutiner. Exempel på sådana rutiner är att man under dagen ger möjlighet till avslappning och vila samt erbjuder mångsidig, hälsosam och tillräcklig kost. När vi utvecklar verksamhetskulturen beaktas gemenskapens möjligheter att verka i en stressfri miljö som främjar inlärning. Välmåendet främjas när dagens struktur är tydlig och metodisk och samtidigt flexibel. Positiv pedagogik ingår i vardagen inom småbarnspedagogiken och stöder barnets och hela gemenskapens välmående. Inom småbarnspedagogiken tar sig positiv pedagogik uttryck exempelvis i att barnets starka sidor identifieras. Det är viktigt för barnens välmående att också personalen mår bra, eftersom de vuxna genom sitt exempel lär ut och stärker välmåendefärdigheter. Vi har inom projektet VäxtTakt tagit fram en metodhandbok som rör enkäten om barns välmående. Handboken innehåller information om olika interventioner som framkommit i enkäten, dvs. sätt att ge barnet stöd. Handboken innehåller konkreta åtgärder för att stödja och öka barnets välmående i den småbarnspedagogiska vardagen, och är också ett stöd för det förebyggande arbetet inom småbarnspedagogiken.
Lagen om småbarnspedagogik garanterar barnets rätt till småbarnspedagogik. Forskning har visat att småbarnspedagogik hjälper barnet att växa som lärande individ och bli en del av en gemenskap och av det omgivande samhället. Detta blir möjligt när barnet får tillfälle att leka med sina kamrater och med vuxna som hen inte känner sedan tidigare. På längre sikt gynnar småbarnspedagogiken barnets positiva förhållningssätt till inlärning samt en smidig skolgång. En småbarnspedagogik av hög kvalitet möjliggör allt det ovan nämnda. Personalen och vårdnadshavaren arbetar tillsammans för att barnet ska få en bra dag inom småbarnspedagogiken (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet). Projektet VäxtTakt samarbetar aktivt med projektet SkolSkick. Det sistnämnda har som målsättning att få allt fler elever att i allt högre grad engagera sig i sin skolgång samt att skapa mer givande vardags- och inlärningsmiljöer för alla. Förskoleundervisningen är förpliktande för barnet, och hens närvaro är mycket viktig med tanke på inlärningen. Du kan läsa mer om detta på www.koulukunnossa.fi/se. Tveka inte att prata med föräldrarna om hur viktigt barnets närvaro är för småbarnspedagogiken. Det är bra att på förhand underrätta vårdnadshavarna om de kommande dagarnas program, så att de vet vid vilka tidpunkter barnets närvaro är alldeles särskilt önskvärd. Exempelvis skiftesarbete kan medföra varierande vårdtider i barnets vardag.
Betydelsen av närvaro inom småbarnspedagogiken
Lagen om småbarnspedagogik garanterar barnets rätt till småbarnspedagogik. Forskning har visat att småbarnspedagogik hjälper barnet att växa som lärande individ och bli en del av en gemenskap och av det omgivande samhället. Detta blir möjligt när barnet får tillfälle att leka med sina kamrater och med vuxna som hen inte känner sedan tidigare. På längre sikt gynnar småbarnspedagogiken barnets positiva förhållningssätt till inlärning samt en smidig skolgång. En småbarnspedagogik av hög kvalitet möjliggör allt det ovan nämnda. Personalen och vårdnadshavaren arbetar tillsammans för att barnet ska få en bra dag inom småbarnspedagogiken (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet). Projektet VäxtTakt samarbetar aktivt med projektet SkolSkick. Det sistnämnda har som målsättning att få allt fler elever att i allt högre grad engagera sig i sin skolgång samt att skapa mer givande vardags- och inlärningsmiljöer för alla. Förskoleundervisningen är förpliktande för barnet, och hens närvaro är mycket viktig med tanke på inlärningen. Du kan läsa mer om detta på www.koulukunnossa.fi/se. Tveka inte att prata med föräldrarna om hur viktigt barnets närvaro är för småbarnspedagogiken. Det är bra att på förhand underrätta vårdnadshavarna om de kommande dagarnas program, så att de vet vid vilka tidpunkter barnets närvaro är alldeles särskilt önskvärd. Exempelvis skiftesarbete kan medföra varierande vårdtider i barnets vardag.
Ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet har enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad fostran, undervisning och vård. För att uppfylla detta ska en plan för småbarnspedagogik utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård. Barnets plan för småbarnspedagogik ska utgå från barnets behov och barnets bästa. Även barnets åsikt och önskemål ska klarläggas och beaktas i processen med barnets plan för småbarnspedagogik. Då barnets plan för småbarnspedagogik utarbetas är det viktigt att känna till barnets kunnande, styrkor, intresseområden och individuella behov. Barnets plan för småbarnspedagogik är ett redskap för planering och utvärdering av verksamheten. Hur målen för verksamheten har uppnåtts ska antecknas i planen och målen ska uppdateras så att de motsvarar barnets förändrade stödbehov. Uppgifter om det stöd som barnet behöver, dvs. stödnivå, stödformer och genomförande av stödet samt ansvarsområden och arbetsfördelning i anslutning till detta, antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Om behovet av stöd och stödåtgärderna har upphört ska detta antecknas i planen. Läraren och/eller specialläraren inom småbarnspedagogik upprättar och utvärderar barnets plan för småbarnspedagogik, i samarbete med övrig personal och barnets vårdnadshavare. Det är personalens uppgift att stödja vårdnadshavarens och barnets delaktighet i arbetet med att upprätta och utvärdera barnets plan för småbarnspedagogik. Målet är att detta ska ske i samförstånd med barnet och vårdnadshavaren. Barnets plan för småbarnspedagogik, liksom genomförandet av den, utvärderas och kontrolleras minst en gång om året, vid behov oftare. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022)
Barnets plan för småbarnspedagogik
Ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet har enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad fostran, undervisning och vård. För att uppfylla detta ska en plan för småbarnspedagogik utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård. Barnets plan för småbarnspedagogik ska utgå från barnets behov och barnets bästa. Även barnets åsikt och önskemål ska klarläggas och beaktas i processen med barnets plan för småbarnspedagogik. Då barnets plan för småbarnspedagogik utarbetas är det viktigt att känna till barnets kunnande, styrkor, intresseområden och individuella behov. Barnets plan för småbarnspedagogik är ett redskap för planering och utvärdering av verksamheten. Hur målen för verksamheten har uppnåtts ska antecknas i planen och målen ska uppdateras så att de motsvarar barnets förändrade stödbehov. Uppgifter om det stöd som barnet behöver, dvs. stödnivå, stödformer och genomförande av stödet samt ansvarsområden och arbetsfördelning i anslutning till detta, antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Om behovet av stöd och stödåtgärderna har upphört ska detta antecknas i planen. Läraren och/eller specialläraren inom småbarnspedagogik upprättar och utvärderar barnets plan för småbarnspedagogik, i samarbete med övrig personal och barnets vårdnadshavare. Det är personalens uppgift att stödja vårdnadshavarens och barnets delaktighet i arbetet med att upprätta och utvärdera barnets plan för småbarnspedagogik. Målet är att detta ska ske i samförstånd med barnet och vårdnadshavaren. Barnets plan för småbarnspedagogik, liksom genomförandet av den, utvärderas och kontrolleras minst en gång om året, vid behov oftare. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022)
Här finner du en handlingsmodell som tillämpas om det visar sig att barnet behöver stöd. Det allmänna stödet kräver inget förvaltningsbeslut. Det räcker att stödbehovet antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik, och att man regelbundet utvärderar stödformernas effekt. Övriga stödnivåer, liksom tolk- och assistenttjänster, kräver ett förvaltningsbeslut.
Processen för att ansöka om stöd
Här finner du en handlingsmodell som tillämpas om det visar sig att barnet behöver stöd. Det allmänna stödet kräver inget förvaltningsbeslut. Det räcker att stödbehovet antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik, och att man regelbundet utvärderar stödformernas effekt. Övriga stödnivåer, liksom tolk- och assistenttjänster, kräver ett förvaltningsbeslut.
Samarbetet mellan hemmet och småbarnspedagogiken Samarbetet med vårdnadshavarna är viktigt inom småbarnspedagogiken. Målet med samarbetet är att vårdnadshavarna och personalen tillsammans ska engagera sig i att främja en sund och trygg uppväxt för barnet och att stödja barnets utveckling och inlärning. Det pedagogiska samarbetet stöds när ni bygger upp förtroendet genom jämbördig interaktion och ömsesidig respekt. Samarbete med vårdnadshavaren är särskilt viktigt vid planering och tillhandahållande av stöd för barnet. En förtroendefull atmosfär möjliggör samarbete mellan vårdnadshavare och personal även i svåra situationer, exempelvis när det gäller upptäckt av stödbehov i barnets vardag. Det är viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när barnet byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass.
Broschyren Stöd för barn inom småbarnspedagogiken – guide för vårdnadshavare delas ut till vårdnadshavare. Den finns i elektroniskt format under länken nedan, och har översatts till svenska, engelska och ryska. Lapsen_tuki_ varhaiskasvatuksessa_opas_2022.pdf Stod_for_barn_inom_ smabarnspedagogiken_2022.pdf Support_for_children_in_early_childhood_ education_2022.pdf Поддержка_ребенка_в_ дошкольном_образовании_2022.pdf
Olika samarbetsformer inom småbarnspedagogiken 1
Samarbetet mellan hemmet och småbarnspedagogiken Samarbetet med vårdnadshavarna är viktigt inom småbarnspedagogiken. Målet med samarbetet är att vårdnadshavarna och personalen tillsammans ska engagera sig i att främja en sund och trygg uppväxt för barnet och att stödja barnets utveckling och inlärning. Det pedagogiska samarbetet stöds när ni bygger upp förtroendet genom jämbördig interaktion och ömsesidig respekt. Samarbete med vårdnadshavaren är särskilt viktigt vid planering och tillhandahållande av stöd för barnet. En förtroendefull atmosfär möjliggör samarbete mellan vårdnadshavare och personal även i svåra situationer, exempelvis när det gäller upptäckt av stödbehov i barnets vardag. Det är viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när barnet byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass.
Broschyren Stöd för barn inom småbarnspedagogiken – guide för vårdnadshavare delas ut till vårdnadshavare. Den finns i elektroniskt format under länken nedan, och har översatts till svenska, engelska och ryska. Lapsen_tuki_ varhaiskasvatuksessa_opas_2022.pdf Stod_for_barn_inom_ smabarnspedagogiken_2022.pdf Support_for_children_in_early_childhood_ education_2022.pdf Поддержка_ребенка_в_ дошкольном_образовании_2022.pdf
Kommunikationen mellan hemmet och småbarnspedagogiken Wilma/annan elektronisk kanal är ett bra redskap när det är fråga om vardaglig kommunikation som inte kräver snabba reaktioner, exempelvis allmänna meddelanden eller påminnelser. Även fotografier som tagits i barnets vardag kan skickas elektroniskt. Vid elektronisk kommunikation är det bra att hålla i bakhuvudet att både avsändaren och läsaren ansvarar för hur budskapet tolkas. Vid skriftlig kommunikation är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid meddelandets innehåll, stilen och skrivsättet generellt. Tystnadsplikten ska respekteras vid all elektronisk kommunikation. Telefonen är ett bättre alternativ när ärendet är brådskande och kräver omedelbara åtgärder för barnets välmående. Vid telefonsamtal är det viktigt att fundera på ordval och avsätta tillräckligt med tid för konversationen, samt att beakta omgivningen så att tystnadsplikten respekteras. Ett personligt möte är det bästa alternativet när saken gäller barnets aktuella välmående, en förändrad situation eller eventuella farhågor. Vardagliga nyheter kan överföras vid lämning och hämtning. Om det behövs gör du klokt i att reservera en lugn tid och plats för ett samtal. Tvärdisciplinärt samarbete Personalen kommer vid behov att vara i kontakt med vårdnadshavarna. Med vårdnadshavarnas tillstånd konsulterar läraren inom småbarnspedagogik specialläraren inom småbarnspedagogik. Den sistnämnda gör vid behov en kompletterande utredning. För att kunna göra en behovsutredning vill man skapa en så heltäckande bild som möjligt av situationen. Vid behov involveras andra instanser som deltar i vården av barnet. Tvärdisciplinärt samarbete sker i enlighet med barnets bästa, i första hand med vårdnadshavarnas samtycke. Ett sådant samarbete kan omfatta barnrådgivningen, barnskyddet, uppfostrings- och familjerådgivningen eller övriga tjänster inom socialväsendet. I samarbetet följs bestämmelserna om sekretess och informationsutbyte. Det tvärdisciplinära samarbetet inom småbarnspedagogiken sker i form av ett nätverksmöte som sammankallas av läraren eller specialläraren inom småbarnspedagogik. Vid mötet deltar, utöver vårdnadshavare och personal inom småbarnspedagogiken, även övriga instanser som är involverade i vården av barnet.
Olika samarbetsformer inom småbarnspedagogiken 2
Kommunikationen mellan hemmet och småbarnspedagogiken Wilma/annan elektronisk kanal är ett bra redskap när det är fråga om vardaglig kommunikation som inte kräver snabba reaktioner, exempelvis allmänna meddelanden eller påminnelser. Även fotografier som tagits i barnets vardag kan skickas elektroniskt. Vid elektronisk kommunikation är det bra att hålla i bakhuvudet att både avsändaren och läsaren ansvarar för hur budskapet tolkas. Vid skriftlig kommunikation är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid meddelandets innehåll, stilen och skrivsättet generellt. Tystnadsplikten ska respekteras vid all elektronisk kommunikation. Telefonen är ett bättre alternativ när ärendet är brådskande och kräver omedelbara åtgärder för barnets välmående. Vid telefonsamtal är det viktigt att fundera på ordval och avsätta tillräckligt med tid för konversationen, samt att beakta omgivningen så att tystnadsplikten respekteras. Ett personligt möte är det bästa alternativet när saken gäller barnets aktuella välmående, en förändrad situation eller eventuella farhågor. Vardagliga nyheter kan överföras vid lämning och hämtning. Om det behövs gör du klokt i att reservera en lugn tid och plats för ett samtal. Tvärdisciplinärt samarbete Personalen kommer vid behov att vara i kontakt med vårdnadshavarna. Med vårdnadshavarnas tillstånd konsulterar läraren inom småbarnspedagogik specialläraren inom småbarnspedagogik. Den sistnämnda gör vid behov en kompletterande utredning. För att kunna göra en behovsutredning vill man skapa en så heltäckande bild som möjligt av situationen. Vid behov involveras andra instanser som deltar i vården av barnet. Tvärdisciplinärt samarbete sker i enlighet med barnets bästa, i första hand med vårdnadshavarnas samtycke. Ett sådant samarbete kan omfatta barnrådgivningen, barnskyddet, uppfostrings- och familjerådgivningen eller övriga tjänster inom socialväsendet. I samarbetet följs bestämmelserna om sekretess och informationsutbyte. Det tvärdisciplinära samarbetet inom småbarnspedagogiken sker i form av ett nätverksmöte som sammankallas av läraren eller specialläraren inom småbarnspedagogik. Vid mötet deltar, utöver vårdnadshavare och personal inom småbarnspedagogiken, även övriga instanser som är involverade i vården av barnet.
Utvärdering Syftet med utvärderingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen om småbarnspedagogik och planerna för småbarnspedagogik samt att utveckla småbarnspedagogiken. Anordnaren av småbarnspedagogik ska enligt lagen om småbarnspedagogik utvärdera sin verksamhet samt delta i utomstående utvärdering av sin verksamhet. Utvärderingen av verksamheten ska genomföras systematiskt och regelbundet. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Specialgrupper Kommunen kan arrangera specialgrupper på olika sätt med hänsyn till barnets bästa. Med specialgrupp kan avses exempelvis pedagogiskt förstärkta grupper eller integrerade grupper. Utgångspunkten är att man försöker att inrätta sådana grupper där de behövs. Förskoleundervisning Förskoleundervisningen är avgiftsfri undervisning som barnen deltar i året innan läroplikten börjar. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska med tanke på barnets utveckling och lärande bilda en konsekvent och kontinuerlig helhet som lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskoleundervisningen präglas av en pedagogik som är anpassad för småbarnspedagogisk verksamhet. Förskoleundervisningen är förpliktande, barnet ska alltså delta i undervisningen. (Utbildningsstyrelsen) Förvaltningsbeslut Ett förvaltningsbeslut är ett skriftligt avgörande som meddelas av en kommunal myndighet. Genom beslutet inrättas, ändras eller upphävs skyldigheten med avseende på småbarnspedagogik med hänsyn till barnets bästa. I förvaltningsbeslutet använder myndigheten sina offentliga befogenheter enligt lagstiftningen, gällande ett enskilt konkret fall. Vårdnadshavare Med vårdnadshavare avses en person som ansvarar för barnets vård, uppfostran och övervakning samt den övriga omsorgen om barnet. Även en distansförälder kan vara vårdnadshavare. Inkludering Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Till dessa principer hör alla barns lika rättigheter, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap. Småbarnspedagogiken ska ordnas och utvecklas enligt principen om inkludering och då har alla barn, oberoende av till exempel stödbehov, funktionsnedsättning eller kulturell bakgrund, rätt att delta i den gemensamma småbarnspedagogiska verksamheten. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Småbarnspedagogik av hög kvalitet Många olika faktorer behöver samspela för att småbarnspedagogiken ska hålla hög kvalitet. Centrala framgångsfaktorer är att personalen är utbildad och kompetent samt att verksamheten är systematisk och målinriktad. Småbarnspedagogik av hög kvalitet är en helhet bestående av fostran, undervisning och omsorg. Helheten ska regelbundet utvärderas och utvecklas. Kvalitet uppnås genom samarbete, dels mellan medarbetarna, dels med vårdnadshavarna.
ABC för stöd inom småbarnspedagogiken 1
Utvärdering Syftet med utvärderingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen om småbarnspedagogik och planerna för småbarnspedagogik samt att utveckla småbarnspedagogiken. Anordnaren av småbarnspedagogik ska enligt lagen om småbarnspedagogik utvärdera sin verksamhet samt delta i utomstående utvärdering av sin verksamhet. Utvärderingen av verksamheten ska genomföras systematiskt och regelbundet. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Specialgrupper Kommunen kan arrangera specialgrupper på olika sätt med hänsyn till barnets bästa. Med specialgrupp kan avses exempelvis pedagogiskt förstärkta grupper eller integrerade grupper. Utgångspunkten är att man försöker att inrätta sådana grupper där de behövs. Förskoleundervisning Förskoleundervisningen är avgiftsfri undervisning som barnen deltar i året innan läroplikten börjar. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska med tanke på barnets utveckling och lärande bilda en konsekvent och kontinuerlig helhet som lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskoleundervisningen präglas av en pedagogik som är anpassad för småbarnspedagogisk verksamhet. Förskoleundervisningen är förpliktande, barnet ska alltså delta i undervisningen. (Utbildningsstyrelsen) Förvaltningsbeslut Ett förvaltningsbeslut är ett skriftligt avgörande som meddelas av en kommunal myndighet. Genom beslutet inrättas, ändras eller upphävs skyldigheten med avseende på småbarnspedagogik med hänsyn till barnets bästa. I förvaltningsbeslutet använder myndigheten sina offentliga befogenheter enligt lagstiftningen, gällande ett enskilt konkret fall. Vårdnadshavare Med vårdnadshavare avses en person som ansvarar för barnets vård, uppfostran och övervakning samt den övriga omsorgen om barnet. Även en distansförälder kan vara vårdnadshavare. Inkludering Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Till dessa principer hör alla barns lika rättigheter, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap. Småbarnspedagogiken ska ordnas och utvecklas enligt principen om inkludering och då har alla barn, oberoende av till exempel stödbehov, funktionsnedsättning eller kulturell bakgrund, rätt att delta i den gemensamma småbarnspedagogiska verksamheten. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Småbarnspedagogik av hög kvalitet Många olika faktorer behöver samspela för att småbarnspedagogiken ska hålla hög kvalitet. Centrala framgångsfaktorer är att personalen är utbildad och kompetent samt att verksamheten är systematisk och målinriktad. Småbarnspedagogik av hög kvalitet är en helhet bestående av fostran, undervisning och omsorg. Helheten ska regelbundet utvärderas och utvecklas. Kvalitet uppnås genom samarbete, dels mellan medarbetarna, dels med vårdnadshavarna.
Lokal plan för småbarnspedagogik Anordnare av småbarnspedagogik ska göra upp och godkänna lokala planer för småbarnspedagogik i enlighet med de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Varje kommun ska alltså ha sin egen plan för småbarnspedagogik. Lokala planer för småbarnspedagogik är förpliktigande och ska utvärderas och utvecklas. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Smågrupper Gruppen delas in i mindre grupper bland personalen, med hänsyn till barnets behov. Antalet barn, liksom gruppens sammansättning, kan variera enligt situation. Smågrupper gynnar både barnet och personalen eftersom de möjliggör en lugnare inlärningsmiljö och gör det möjligt att planera och genomföra verksamheten på ett sätt som beaktar det enskilda barnets behov och intressen. Barnet kan lättare känna sig delaktig, eftersom det är lättare att göra sin röst hörd i en mindre grupp. Struktur I småbarnspedagogikens vardag kan struktur exempelvis innebära att dagordningen upprepas, att samma tidsschema hela tiden följs och att saker och ting händer i en viss ordningsföljd. Verksamhetskultur En verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format handlingsmönster som utvecklas genom socialt samspel. Utgångspunkten för utvecklingen av verksamhetskulturen är en inkluderande småbarnspedagogik där varje barn kan agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och som medlem i gemenskapen. Småbarnspedagogik Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik) Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs och utvecklas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. I grunderna för planen för småbarnspedagogik definieras småbarnspedagogikens centrala mål och innehåll, samarbetet mellan anordnaren av småbarnspedagogik och barnens vårdnadshavare, det tvärdisciplinära samarbetet samt innehållet i barnets plan för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en föreskrift som är juridiskt bindande för anordnarna av småbarnspedagogik. Nätverksmöten Till ett nätverksmöte inbjuds alla de personer som är av betydelse med tanke på barnets uppväxt och utveckling. Deltagarna har möjlighet att göra sina röster hörda. Nätverket präglas av ett genuint intresse för barnets och familjens angelägenheter, och tillräckligt med tid reserveras för mötet. Vid nätverksmötet ligger fokus på att via en positiv synvinkel gå igenom och planera olika ärenden. Interaktion spelar en viktig roll vid ett nätverksmöte. Källor: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grunderna-planen-smabarnspedagogik https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/forskoleundervisning (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet) https://www.youtube.com/watch?v=maIAwcOYZZY
ABC för stöd inom småbarnspedagogiken 2
Lokal plan för småbarnspedagogik Anordnare av småbarnspedagogik ska göra upp och godkänna lokala planer för småbarnspedagogik i enlighet med de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Varje kommun ska alltså ha sin egen plan för småbarnspedagogik. Lokala planer för småbarnspedagogik är förpliktigande och ska utvärderas och utvecklas. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Smågrupper Gruppen delas in i mindre grupper bland personalen, med hänsyn till barnets behov. Antalet barn, liksom gruppens sammansättning, kan variera enligt situation. Smågrupper gynnar både barnet och personalen eftersom de möjliggör en lugnare inlärningsmiljö och gör det möjligt att planera och genomföra verksamheten på ett sätt som beaktar det enskilda barnets behov och intressen. Barnet kan lättare känna sig delaktig, eftersom det är lättare att göra sin röst hörd i en mindre grupp. Struktur I småbarnspedagogikens vardag kan struktur exempelvis innebära att dagordningen upprepas, att samma tidsschema hela tiden följs och att saker och ting händer i en viss ordningsföljd. Verksamhetskultur En verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format handlingsmönster som utvecklas genom socialt samspel. Utgångspunkten för utvecklingen av verksamhetskulturen är en inkluderande småbarnspedagogik där varje barn kan agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och som medlem i gemenskapen. Småbarnspedagogik Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik) Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs och utvecklas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. I grunderna för planen för småbarnspedagogik definieras småbarnspedagogikens centrala mål och innehåll, samarbetet mellan anordnaren av småbarnspedagogik och barnens vårdnadshavare, det tvärdisciplinära samarbetet samt innehållet i barnets plan för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en föreskrift som är juridiskt bindande för anordnarna av småbarnspedagogik. Nätverksmöten Till ett nätverksmöte inbjuds alla de personer som är av betydelse med tanke på barnets uppväxt och utveckling. Deltagarna har möjlighet att göra sina röster hörda. Nätverket präglas av ett genuint intresse för barnets och familjens angelägenheter, och tillräckligt med tid reserveras för mötet. Vid nätverksmötet ligger fokus på att via en positiv synvinkel gå igenom och planera olika ärenden. Interaktion spelar en viktig roll vid ett nätverksmöte. Källor: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grunderna-planen-smabarnspedagogik https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/forskoleundervisning (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet) https://www.youtube.com/watch?v=maIAwcOYZZY
Här finner du allmänna anvisningar och bakomliggande föreskrifter som rör ditt barns småbarnspedagogik och som påverkar vardagen. Vi har beaktat den lagändring om stöd inom småbarnspedagogiken som trädde i kraft den 1 augusti 2022.
Här finner du en handlingsmodell som tillämpas om det visar sig att barnet behöver stöd. Det allmänna stödet kräver inget förvaltningsbeslut. Det räcker att stödbehovet antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik, och att man regelbundet utvärderar stödformernas effekt. Övriga stödnivåer, liksom tolk- och assistenttjänster, kräver ett förvaltningsbeslut.
Processen för att ansöka om stöd
Här finner du en handlingsmodell som tillämpas om det visar sig att barnet behöver stöd. Det allmänna stödet kräver inget förvaltningsbeslut. Det räcker att stödbehovet antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik, och att man regelbundet utvärderar stödformernas effekt. Övriga stödnivåer, liksom tolk- och assistenttjänster, kräver ett förvaltningsbeslut.
Utvärdering Syftet med utvärderingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen om småbarnspedagogik och planerna för småbarnspedagogik samt att utveckla småbarnspedagogiken. Anordnaren av småbarnspedagogik ska enligt lagen om småbarnspedagogik utvärdera sin verksamhet samt delta i utomstående utvärdering av sin verksamhet. Utvärderingen av verksamheten ska genomföras systematiskt och regelbundet. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Specialgrupper Kommunen kan arrangera specialgrupper på olika sätt med hänsyn till barnets bästa. Med specialgrupp kan avses exempelvis pedagogiskt förstärkta grupper eller integrerade grupper. Utgångspunkten är att man försöker att inrätta sådana grupper där de behövs. Förskoleundervisning Förskoleundervisningen är avgiftsfri undervisning som barnen deltar i året innan läroplikten börjar. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska med tanke på barnets utveckling och lärande bilda en konsekvent och kontinuerlig helhet som lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskoleundervisningen präglas av en pedagogik som är anpassad för småbarnspedagogisk verksamhet. Förskoleundervisningen är förpliktande, barnet ska alltså delta i undervisningen. (Utbildningsstyrelsen) Förvaltningsbeslut Ett förvaltningsbeslut är ett skriftligt avgörande som meddelas av en kommunal myndighet. Genom beslutet inrättas, ändras eller upphävs skyldigheten med avseende på småbarnspedagogik med hänsyn till barnets bästa. I förvaltningsbeslutet använder myndigheten sina offentliga befogenheter enligt lagstiftningen, gällande ett enskilt konkret fall. Vårdnadshavare Med vårdnadshavare avses en person som ansvarar för barnets vård, uppfostran och övervakning samt den övriga omsorgen om barnet. Även en distansförälder kan vara vårdnadshavare. Inkludering Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Till dessa principer hör alla barns lika rättigheter, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap. Småbarnspedagogiken ska ordnas och utvecklas enligt principen om inkludering och då har alla barn, oberoende av till exempel stödbehov, funktionsnedsättning eller kulturell bakgrund, rätt att delta i den gemensamma småbarnspedagogiska verksamheten. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Småbarnspedagogik av hög kvalitet Många olika faktorer behöver samspela för att småbarnspedagogiken ska hålla hög kvalitet. Centrala framgångsfaktorer är att personalen är utbildad och kompetent samt att verksamheten är systematisk och målinriktad. Småbarnspedagogik av hög kvalitet är en helhet bestående av fostran, undervisning och omsorg. Helheten ska regelbundet utvärderas och utvecklas. Kvalitet uppnås genom samarbete, dels mellan medarbetarna, dels med vårdnadshavarna.
ABC för stöd inom småbarnspedagogiken 1
Utvärdering Syftet med utvärderingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen om småbarnspedagogik och planerna för småbarnspedagogik samt att utveckla småbarnspedagogiken. Anordnaren av småbarnspedagogik ska enligt lagen om småbarnspedagogik utvärdera sin verksamhet samt delta i utomstående utvärdering av sin verksamhet. Utvärderingen av verksamheten ska genomföras systematiskt och regelbundet. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Specialgrupper Kommunen kan arrangera specialgrupper på olika sätt med hänsyn till barnets bästa. Med specialgrupp kan avses exempelvis pedagogiskt förstärkta grupper eller integrerade grupper. Utgångspunkten är att man försöker att inrätta sådana grupper där de behövs. Förskoleundervisning Förskoleundervisningen är avgiftsfri undervisning som barnen deltar i året innan läroplikten börjar. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska med tanke på barnets utveckling och lärande bilda en konsekvent och kontinuerlig helhet som lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskoleundervisningen präglas av en pedagogik som är anpassad för småbarnspedagogisk verksamhet. Förskoleundervisningen är förpliktande, barnet ska alltså delta i undervisningen. (Utbildningsstyrelsen) Förvaltningsbeslut Ett förvaltningsbeslut är ett skriftligt avgörande som meddelas av en kommunal myndighet. Genom beslutet inrättas, ändras eller upphävs skyldigheten med avseende på småbarnspedagogik med hänsyn till barnets bästa. I förvaltningsbeslutet använder myndigheten sina offentliga befogenheter enligt lagstiftningen, gällande ett enskilt konkret fall. Vårdnadshavare Med vårdnadshavare avses en person som ansvarar för barnets vård, uppfostran och övervakning samt den övriga omsorgen om barnet. Även en distansförälder kan vara vårdnadshavare. Inkludering Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Till dessa principer hör alla barns lika rättigheter, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap. Småbarnspedagogiken ska ordnas och utvecklas enligt principen om inkludering och då har alla barn, oberoende av till exempel stödbehov, funktionsnedsättning eller kulturell bakgrund, rätt att delta i den gemensamma småbarnspedagogiska verksamheten. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Småbarnspedagogik av hög kvalitet Många olika faktorer behöver samspela för att småbarnspedagogiken ska hålla hög kvalitet. Centrala framgångsfaktorer är att personalen är utbildad och kompetent samt att verksamheten är systematisk och målinriktad. Småbarnspedagogik av hög kvalitet är en helhet bestående av fostran, undervisning och omsorg. Helheten ska regelbundet utvärderas och utvecklas. Kvalitet uppnås genom samarbete, dels mellan medarbetarna, dels med vårdnadshavarna.
Lokal plan för småbarnspedagogik Anordnare av småbarnspedagogik ska göra upp och godkänna lokala planer för småbarnspedagogik i enlighet med de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Varje kommun ska alltså ha sin egen plan för småbarnspedagogik. Lokala planer för småbarnspedagogik är förpliktigande och ska utvärderas och utvecklas. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Smågrupper Gruppen delas in i mindre grupper bland personalen, med hänsyn till barnets behov. Antalet barn, liksom gruppens sammansättning, kan variera enligt situation. Smågrupper gynnar både barnet och personalen eftersom de möjliggör en lugnare inlärningsmiljö och gör det möjligt att planera och genomföra verksamheten på ett sätt som beaktar det enskilda barnets behov och intressen. Barnet kan lättare känna sig delaktig, eftersom det är lättare att göra sin röst hörd i en mindre grupp. Struktur I småbarnspedagogikens vardag kan struktur exempelvis innebära att dagordningen upprepas, att samma tidsschema hela tiden följs och att saker och ting händer i en viss ordningsföljd. Verksamhetskultur En verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format handlingsmönster som utvecklas genom socialt samspel. Utgångspunkten för utvecklingen av verksamhetskulturen är en inkluderande småbarnspedagogik där varje barn kan agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och som medlem i gemenskapen. Småbarnspedagogik Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik) Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs och utvecklas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. I grunderna för planen för småbarnspedagogik definieras småbarnspedagogikens centrala mål och innehåll, samarbetet mellan anordnaren av småbarnspedagogik och barnens vårdnadshavare, det tvärdisciplinära samarbetet samt innehållet i barnets plan för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en föreskrift som är juridiskt bindande för anordnarna av småbarnspedagogik. Nätverksmöten Till ett nätverksmöte inbjuds alla de personer som är av betydelse med tanke på barnets uppväxt och utveckling. Deltagarna har möjlighet att göra sina röster hörda. Nätverket präglas av ett genuint intresse för barnets och familjens angelägenheter, och tillräckligt med tid reserveras för mötet. Vid nätverksmötet ligger fokus på att via en positiv synvinkel gå igenom och planera olika ärenden. Interaktion spelar en viktig roll vid ett nätverksmöte. Källor: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grunderna-planen-smabarnspedagogik https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/forskoleundervisning (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet) https://www.youtube.com/watch?v=maIAwcOYZZY
ABC för stöd inom småbarnspedagogiken 2
Lokal plan för småbarnspedagogik Anordnare av småbarnspedagogik ska göra upp och godkänna lokala planer för småbarnspedagogik i enlighet med de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Varje kommun ska alltså ha sin egen plan för småbarnspedagogik. Lokala planer för småbarnspedagogik är förpliktigande och ska utvärderas och utvecklas. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022) Smågrupper Gruppen delas in i mindre grupper bland personalen, med hänsyn till barnets behov. Antalet barn, liksom gruppens sammansättning, kan variera enligt situation. Smågrupper gynnar både barnet och personalen eftersom de möjliggör en lugnare inlärningsmiljö och gör det möjligt att planera och genomföra verksamheten på ett sätt som beaktar det enskilda barnets behov och intressen. Barnet kan lättare känna sig delaktig, eftersom det är lättare att göra sin röst hörd i en mindre grupp. Struktur I småbarnspedagogikens vardag kan struktur exempelvis innebära att dagordningen upprepas, att samma tidsschema hela tiden följs och att saker och ting händer i en viss ordningsföljd. Verksamhetskultur En verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format handlingsmönster som utvecklas genom socialt samspel. Utgångspunkten för utvecklingen av verksamhetskulturen är en inkluderande småbarnspedagogik där varje barn kan agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och som medlem i gemenskapen. Småbarnspedagogik Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik) Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs och utvecklas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. I grunderna för planen för småbarnspedagogik definieras småbarnspedagogikens centrala mål och innehåll, samarbetet mellan anordnaren av småbarnspedagogik och barnens vårdnadshavare, det tvärdisciplinära samarbetet samt innehållet i barnets plan för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en föreskrift som är juridiskt bindande för anordnarna av småbarnspedagogik. Nätverksmöten Till ett nätverksmöte inbjuds alla de personer som är av betydelse med tanke på barnets uppväxt och utveckling. Deltagarna har möjlighet att göra sina röster hörda. Nätverket präglas av ett genuint intresse för barnets och familjens angelägenheter, och tillräckligt med tid reserveras för mötet. Vid nätverksmötet ligger fokus på att via en positiv synvinkel gå igenom och planera olika ärenden. Interaktion spelar en viktig roll vid ett nätverksmöte. Källor: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grunderna-planen-smabarnspedagogik https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/forskoleundervisning (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet) https://www.youtube.com/watch?v=maIAwcOYZZY
Barndagvården har genomgått många förändringar under de senaste årtiondena. Dagens småbarnspedagogik handlar om mer än skötsel och omsorg: den omfattar en övergripande pedagogik. Idag ingår småbarnspedagogiken i det finska utbildningssystemet och är ett viktigt skede i barnets uppväxt och inlärning. Varje barn inom småbarnspedagogiken har enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad vård, fostran och undervisning. Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja ert barns förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Till dessa principer hör alla barns lika rättigheter, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap. Med inkluderande småbarnspedagogik avses en pedagogik där ert barn kan agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och som medlem i gemenskapen. Ni vårdnadshavare bär självfallet det primära ansvaret för era barns fostran. Småbarnspedagogiken stöder och bidrar till barnens välbefinnande, i samarbete med er. Förenklat kan man säga att en småbarnspedagogik av hög kvalitet innebär att man i samarbete med vårdnadshavarna stöder barnets uppväxt, utveckling och välmående, samtidigt som man tar hänsyn till hens individuella behov.
Småbarnspedagogik av hög kvalitet
Barndagvården har genomgått många förändringar under de senaste årtiondena. Dagens småbarnspedagogik handlar om mer än skötsel och omsorg: den omfattar en övergripande pedagogik. Idag ingår småbarnspedagogiken i det finska utbildningssystemet och är ett viktigt skede i barnets uppväxt och inlärning. Varje barn inom småbarnspedagogiken har enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad vård, fostran och undervisning. Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja ert barns förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Till dessa principer hör alla barns lika rättigheter, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap. Med inkluderande småbarnspedagogik avses en pedagogik där ert barn kan agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och som medlem i gemenskapen. Ni vårdnadshavare bär självfallet det primära ansvaret för era barns fostran. Småbarnspedagogiken stöder och bidrar till barnens välbefinnande, i samarbete med er. Förenklat kan man säga att en småbarnspedagogik av hög kvalitet innebär att man i samarbete med vårdnadshavarna stöder barnets uppväxt, utveckling och välmående, samtidigt som man tar hänsyn till hens individuella behov.
Lagen om småbarnspedagogik Lagen om småbarnspedagogik innehåller bestämmelser om barns rätt till småbarnspedagogik, anordnande och tillhandahållande av småbarnspedagogik och en informationsresurs inom småbarnspedagogiken. Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en nationell föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen enligt lagen om småbarnspedagogik. De lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik ska utarbetas och småbarnspedagogiken ska genomföras i enlighet med denna föreskrift. Utgångspunkten för Grunderna för planen för småbarnspedagogik har varit förändringar i barnens uppväxtmiljö och i verksamhetsmiljön inom småbarnspedagogiken. Utgångspunkter för småbarnspedagogiken och ordnandet av stöd Anordnaren av småbarnspedagogik har skyldighet att ge barnet det stöd hen behöver på daghemmet eller inom familjedagvården. Behovet av stöd ska bedömas och stödet ska ordnas utan dröjsmål. Stödet i småbarnspedagogiken ska ordnas som allmänt, intensifierat och särskilt stöd i enlighet med inkluderande principer. Utgångspunkten är att varje barn har rätt att få stöd i den egna barngruppen med hjälp av olika flexibla arrangemang. Om barnets stödbehov så kräver, har barnet rätt att delta i småbarnspedagogisk verksamhet i en mindre grupp eller i en specialgrupp. Det är viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när barnet byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass. I dessa situationer är det särskilt viktigt att samarbeta och kommunicera öppet, för att informationen ska föras vidare. Det stöd som barnet får Stöd ordnas med utgångspunkt i barnets starka sidor samt hens behov i anknytning till inlärning, utveckling och välmående. Barnet ska höras med beaktande av hens ålder och utveckling. Inom småbarnspedagogiken omfattar stödet såväl lösningar som möter barnets individuella behov som lösningar som berör hela gruppen och lärmiljöerna.
Vägledande principer för anordnandet av stöd inom småbarnspedagogiken
Lagen om småbarnspedagogik Lagen om småbarnspedagogik innehåller bestämmelser om barns rätt till småbarnspedagogik, anordnande och tillhandahållande av småbarnspedagogik och en informationsresurs inom småbarnspedagogiken. Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en nationell föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen enligt lagen om småbarnspedagogik. De lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik ska utarbetas och småbarnspedagogiken ska genomföras i enlighet med denna föreskrift. Utgångspunkten för Grunderna för planen för småbarnspedagogik har varit förändringar i barnens uppväxtmiljö och i verksamhetsmiljön inom småbarnspedagogiken. Utgångspunkter för småbarnspedagogiken och ordnandet av stöd Anordnaren av småbarnspedagogik har skyldighet att ge barnet det stöd hen behöver på daghemmet eller inom familjedagvården. Behovet av stöd ska bedömas och stödet ska ordnas utan dröjsmål. Stödet i småbarnspedagogiken ska ordnas som allmänt, intensifierat och särskilt stöd i enlighet med inkluderande principer. Utgångspunkten är att varje barn har rätt att få stöd i den egna barngruppen med hjälp av olika flexibla arrangemang. Om barnets stödbehov så kräver, har barnet rätt att delta i småbarnspedagogisk verksamhet i en mindre grupp eller i en specialgrupp. Det är viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när barnet byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass. I dessa situationer är det särskilt viktigt att samarbeta och kommunicera öppet, för att informationen ska föras vidare. Det stöd som barnet får Stöd ordnas med utgångspunkt i barnets starka sidor samt hens behov i anknytning till inlärning, utveckling och välmående. Barnet ska höras med beaktande av hens ålder och utveckling. Inom småbarnspedagogiken omfattar stödet såväl lösningar som möter barnets individuella behov som lösningar som berör hela gruppen och lärmiljöerna.
Hemmet och familjen är ert barns tidigaste och viktigaste uppväxtmiljö. Där skapas förutsättningarna för välmående i barnets liv (Hakulinen-Viitanen T. m.fl. 2012, 33). Att er familj mår bra, liksom att vardagen fungerar, hör till den helhet som bygger upp ert barns välmående. Småbarnspedagogiken ska stödja barnets välmående i samarbete med vårdnadshavarna. Inom småbarnspedagogiken ska man värna om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet och välmående, dock med hänsyn till barnets individuella behov. Inom småbarnspedagogiken främjas välmåendet genom små vardagliga rutiner. Exempel på sådana rutiner är att man under dagen ger möjlighet till avslappning och vila samt erbjuder mångsidig, hälsosam och tillräcklig kost. I vardagen beaktas gruppens och barnets möjligheter att verka i en stressfri miljö som främjar inlärning. Positiv pedagogik ingår i vardagen inom småbarnspedagogiken och stöder ert barns och hela gemenskapens välmående. Positiv pedagogik tar sig exempelvis uttryck i att man ser barnets starka sidor och lyfter fram dem i olika vardagliga situationer. I vissa situationer kan det hända att barnet behöver stöd och då beaktar man detta behov inom småbarnspedagogiken. Stöd som ges i rätt tid, är individuellt inriktat och anpassat till barnets behov främjar barnets utveckling, inlärning och välmående, samtidigt som det förebygger att barnets problem eskalerar samt undanröjer risken för att barnet ska hamna utanför. Inom småbarnspedagogiken tillhandahålls antingen allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Du kan gå till avsnittet Nivåer av stöd för att läsa mer om det stöd som tillhandahålls inom småbarnspedagogiken. Arbetet för att stödja ditt barns välmående kan sammanfattningsvis ses som en helhet där alla vuxna i barnets liv behövs.
Barnets välmående
Hemmet och familjen är ert barns tidigaste och viktigaste uppväxtmiljö. Där skapas förutsättningarna för välmående i barnets liv (Hakulinen-Viitanen T. m.fl. 2012, 33). Att er familj mår bra, liksom att vardagen fungerar, hör till den helhet som bygger upp ert barns välmående. Småbarnspedagogiken ska stödja barnets välmående i samarbete med vårdnadshavarna. Inom småbarnspedagogiken ska man värna om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet och välmående, dock med hänsyn till barnets individuella behov. Inom småbarnspedagogiken främjas välmåendet genom små vardagliga rutiner. Exempel på sådana rutiner är att man under dagen ger möjlighet till avslappning och vila samt erbjuder mångsidig, hälsosam och tillräcklig kost. I vardagen beaktas gruppens och barnets möjligheter att verka i en stressfri miljö som främjar inlärning. Positiv pedagogik ingår i vardagen inom småbarnspedagogiken och stöder ert barns och hela gemenskapens välmående. Positiv pedagogik tar sig exempelvis uttryck i att man ser barnets starka sidor och lyfter fram dem i olika vardagliga situationer. I vissa situationer kan det hända att barnet behöver stöd och då beaktar man detta behov inom småbarnspedagogiken. Stöd som ges i rätt tid, är individuellt inriktat och anpassat till barnets behov främjar barnets utveckling, inlärning och välmående, samtidigt som det förebygger att barnets problem eskalerar samt undanröjer risken för att barnet ska hamna utanför. Inom småbarnspedagogiken tillhandahålls antingen allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Du kan gå till avsnittet Nivåer av stöd för att läsa mer om det stöd som tillhandahålls inom småbarnspedagogiken. Arbetet för att stödja ditt barns välmående kan sammanfattningsvis ses som en helhet där alla vuxna i barnets liv behövs.
Lagen om småbarnspedagogik garanterar ert barn rätt till småbarnspedagogik. Forskning har visat att småbarnspedagogik hjälper barnet att växa som lärande individ och bli en del av en gemenskap och av det omgivande samhället. Detta blir möjligt när barnet får tillfälle att leka med sina kamrater och med vuxna som hen inte känner sedan tidigare. På längre sikt gynnar småbarnspedagogiken barnets positiva förhållningssätt till inlärning samt en smidig skolgång. En småbarnspedagogik av hög kvalitet möjliggör allt det ovan nämnda. Personalen och vårdnadshavaren arbetar tillsammans för att ert barn ska få en bra dag inom småbarnspedagogiken (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet). Projektet VäxtTakt samarbetar aktivt med projektet SkolSkick. Projektet SkolSkick har som målsättning att få allt fler elever att i allt högre grad engagera sig i sin skolgång och att skapa mer givande vardags- och inlärningsmiljöer för alla. Förskoleundervisningen är förpliktande för barnet, och hens närvaro är mycket viktig med tanke på inlärningen. Du kan läsa mer om detta på www.koulukunnossa.fi/se.
Betydelsen av närvaro inom småbarnspedagogiken
Lagen om småbarnspedagogik garanterar ert barn rätt till småbarnspedagogik. Forskning har visat att småbarnspedagogik hjälper barnet att växa som lärande individ och bli en del av en gemenskap och av det omgivande samhället. Detta blir möjligt när barnet får tillfälle att leka med sina kamrater och med vuxna som hen inte känner sedan tidigare. På längre sikt gynnar småbarnspedagogiken barnets positiva förhållningssätt till inlärning samt en smidig skolgång. En småbarnspedagogik av hög kvalitet möjliggör allt det ovan nämnda. Personalen och vårdnadshavaren arbetar tillsammans för att ert barn ska få en bra dag inom småbarnspedagogiken (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet). Projektet VäxtTakt samarbetar aktivt med projektet SkolSkick. Projektet SkolSkick har som målsättning att få allt fler elever att i allt högre grad engagera sig i sin skolgång och att skapa mer givande vardags- och inlärningsmiljöer för alla. Förskoleundervisningen är förpliktande för barnet, och hens närvaro är mycket viktig med tanke på inlärningen. Du kan läsa mer om detta på www.koulukunnossa.fi/se.
Inom småbarnspedagogiken har ert barn enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad fostran, undervisning och vård. För att uppfylla detta ska en plan för småbarnspedagogik utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård. Planen bör utgå från barnets behov och barnets bästa. Även barnets åsikt och önskemål ska klarläggas och beaktas i processen med barnets plan för småbarnspedagogik. När planen upprättas är det viktigt att känna till barnets kunskaper, styrkor, intressen och individuella behov. Därför önskar vi att ni vårdnadshavare regelbundet talar med personalen om ert barns starka sidor och vad som för tillfället intresserar barnet. Barnets plan för småbarnspedagogik är ett redskap för planering och utvärdering av verksamheten. Hur målen för verksamheten har uppnåtts ska antecknas i planen och målen ska uppdateras så att de motsvarar barnets förändrade stödbehov. Vårdnadshavarnas åsikter och uppfattningar är mycket viktiga, och det är bra om ni aktivt deltar i att planera och uppdatera barnets plan. Barnets plan för småbarnspedagogik fungerar vid behov som ett pedagogiskt dokument som exempelvis kan användas för att skaffa ett förvaltningsbeslut för stödbehovet. Gå till avsnittet om Nivåer av stöd för att läsa mer om förvaltningsbeslut. Barnets plan för småbarnspedagogik, liksom genomförandet av den, utvärderas och kontrolleras minst en gång om året, vid behov oftare. Möten som rör planen kan hållas på plats eller på distans, beroende på behov.
Barnets plan för småbarnspedagogik
Inom småbarnspedagogiken har ert barn enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad fostran, undervisning och vård. För att uppfylla detta ska en plan för småbarnspedagogik utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård. Planen bör utgå från barnets behov och barnets bästa. Även barnets åsikt och önskemål ska klarläggas och beaktas i processen med barnets plan för småbarnspedagogik. När planen upprättas är det viktigt att känna till barnets kunskaper, styrkor, intressen och individuella behov. Därför önskar vi att ni vårdnadshavare regelbundet talar med personalen om ert barns starka sidor och vad som för tillfället intresserar barnet. Barnets plan för småbarnspedagogik är ett redskap för planering och utvärdering av verksamheten. Hur målen för verksamheten har uppnåtts ska antecknas i planen och målen ska uppdateras så att de motsvarar barnets förändrade stödbehov. Vårdnadshavarnas åsikter och uppfattningar är mycket viktiga, och det är bra om ni aktivt deltar i att planera och uppdatera barnets plan. Barnets plan för småbarnspedagogik fungerar vid behov som ett pedagogiskt dokument som exempelvis kan användas för att skaffa ett förvaltningsbeslut för stödbehovet. Gå till avsnittet om Nivåer av stöd för att läsa mer om förvaltningsbeslut. Barnets plan för småbarnspedagogik, liksom genomförandet av den, utvärderas och kontrolleras minst en gång om året, vid behov oftare. Möten som rör planen kan hållas på plats eller på distans, beroende på behov.
Samarbetet med vårdnadshavarna spelar en viktig roll inom småbarnspedagogiken. Det ligger i barnets intresse att det finns förtroende mellan personal och vårdnadshavare, och det är önskvärt att båda parter känner att det är lätt att ta upp olika frågor till diskussion. Ni är experter när det gäller ert barn. Därför är det ytterst viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken får veta hur ni ser på ert barns uppväxt och utveckling. Om det finns behov av stöd är det bra att ni i god tid pratar om det med personalen i barngruppen. Då kan ni tillsammans gå igenom behoven och hitta olika sätt att tillgodose dem. Om det med tanke på barnets bästa är befogat att inkludera någon annan aktör i samarbetet, såsom en speciallärare inom småbarnspedagogik, en talterapeut, barnskyddet, rådgivningen, specialsjukvården eller annan instans som deltar i vården av barnet, ordnas sådant tvärdisciplinärt samarbete i första hand med vårdnadshavarnas samtycke. Inom ramen för samarbetet följs bestämmelserna om sekretess och informationsutbyte. Tveka inte att ta kontakt med gruppens personal i fråga om detta, och fråga mer exempelvis om instanser som kan vara av betydelse för planeringen av småbarnspedagogiken för just ert barn. Under samarbetets gång är det viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när ert barn eventuellt byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass. Särskilt när barnet får stöd. Detta innebär ett smidigt och öppet samarbete och informationsutbyte mellan vårdnadshavare, småbarnspedagogiken och olika instanser. Det är viktigt att barnets plan för småbarnspedagogik, liksom eventuella andra handlingar, lämnas i god tid till följande enhet, för att barnet ska få rätt sorts småbarnspedagogik redan från start. Handboken Stöd för barn inom småbarnspedagogiken – guide för vårdnadshavare har tagits fram inom projektet VäxtTakt och behandlar grundläggande frågor som rör barnets stöd från och med 1.8.2022. Den finns i elektroniskt format och är tillgänglig för alla. Guiden har översatts till svenska, engelska och ryska. Lapsen tuki varhaiskasvatuksessa Stöd för barn inom småbarnspedagogiken Support for children in early childhood education Поддержка ребенка в дошкольном образовании
Samarbete inom småbarnspedagogiken
Samarbetet med vårdnadshavarna spelar en viktig roll inom småbarnspedagogiken. Det ligger i barnets intresse att det finns förtroende mellan personal och vårdnadshavare, och det är önskvärt att båda parter känner att det är lätt att ta upp olika frågor till diskussion. Ni är experter när det gäller ert barn. Därför är det ytterst viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken får veta hur ni ser på ert barns uppväxt och utveckling. Om det finns behov av stöd är det bra att ni i god tid pratar om det med personalen i barngruppen. Då kan ni tillsammans gå igenom behoven och hitta olika sätt att tillgodose dem. Om det med tanke på barnets bästa är befogat att inkludera någon annan aktör i samarbetet, såsom en speciallärare inom småbarnspedagogik, en talterapeut, barnskyddet, rådgivningen, specialsjukvården eller annan instans som deltar i vården av barnet, ordnas sådant tvärdisciplinärt samarbete i första hand med vårdnadshavarnas samtycke. Inom ramen för samarbetet följs bestämmelserna om sekretess och informationsutbyte. Tveka inte att ta kontakt med gruppens personal i fråga om detta, och fråga mer exempelvis om instanser som kan vara av betydelse för planeringen av småbarnspedagogiken för just ert barn. Under samarbetets gång är det viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när ert barn eventuellt byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass. Särskilt när barnet får stöd. Detta innebär ett smidigt och öppet samarbete och informationsutbyte mellan vårdnadshavare, småbarnspedagogiken och olika instanser. Det är viktigt att barnets plan för småbarnspedagogik, liksom eventuella andra handlingar, lämnas i god tid till följande enhet, för att barnet ska få rätt sorts småbarnspedagogik redan från start. Handboken Stöd för barn inom småbarnspedagogiken – guide för vårdnadshavare har tagits fram inom projektet VäxtTakt och behandlar grundläggande frågor som rör barnets stöd från och med 1.8.2022. Den finns i elektroniskt format och är tillgänglig för alla. Guiden har översatts till svenska, engelska och ryska. Lapsen tuki varhaiskasvatuksessa Stöd för barn inom småbarnspedagogiken Support for children in early childhood education Поддержка ребенка в дошкольном образовании
Avsnittet innehåller information om de stödnivåer som erbjuds inom småbarnspedagogiken: informationen är avsedd dels för yrkesutbildade, dels för vårdnadshavare. Det finns tre nivåer av stöd: allmänt stöd, intensifierat stöd samt särskilt stöd. Uppgifter om det stöd som barnet behöver, dvs. stödnivå, stödformer och genomförande av stödet samt ansvarsområden och arbetsfördelning i anslutning till detta, antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Övergången från en stödnivå till en annan genomförs flexibelt och nivån av stöd bedöms alltid från fall till fall. Planen för småbarnspedagogik ses över enligt behov, åtminstone en gång per år.
De olika nivåerna av stöd beskrivs separat. För varje nivå av stöd ger vi några tips som kan vara till nytta i vardagen. I respektive nivå har vi även uppmärksammat de olika synvinklarna förbyggande arbete, tidigt ingripande och intensifierat stöd.
Allmänt stöd är lämpligt för barnet när stödet utgörs av enskilda stödformer, exempelvis enstaka pedagogiska lösningar samt stödåtgärder genom vilka man inverkar på situationen i ett så tidigt skede som möjligt. Behovet av stöd är kortvarigt eller stöd ges med låg intensitet. Det allmänna stödet utgör en del av en högklassig småbarnspedagogik, finns till för alla barn och ges i barnets egen grupp. Stödtjänster kräver ett förvaltningsbeslut. Med stödtjänster avses tolk- och assistenttjänster eller olika hjälpmedel som tillgodoser behov i anknytning till barnets kommunikation, syn, hörsel eller rörlighet, eller något annat fysiskt behov. Tips för vardagen: Alla barn har rätt till allmänt stöd. Därför ska personalen, så snart verksamhetsperioden inleds, fästa uppmärksamhet vid gruppens inlärningsmiljö och pedagogiken, liksom planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Alla dessa aspekter ska ses över regelbundet under verksamhetsårets gång. Teamet gör klokt i att avsätta tid för regelbundna diskussioner i vardagen, för att se över även medarbetarnas och teamets verksamhet och interaktion med tanke på barnet och gruppen. Fäst uppmärksamhet vid genuin närvaro, lugn och iakttagelser. Anteckna regelbundet era iakttagelser. Avsikten är att ge barnet stöd genast när behovet uppstår, exempelvis genom pedagogiska metoder, så att man kan påverka situationen så tidigt som möjligt. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede ta upp barnets stödbehov med teamet och vårdnadshavarna. Rådfråga kollegorna och vid behov specialläraren inom småbarnspedagogik. Stödformerna inom det allmänna stödet ingår i vardagen i barnets grupp, så det är bra att se över gruppens verksamhet exempelvis om barnets stödbehov visar sig mitt i verksamhetsperioden. Stödformen kan utgöra en mycket liten del av vardagen, men ändå med tanke på helheten få stor betydelse för hela gruppens verksamhet. Omvänt kan hela gruppens verksamhet inverka mycket på just den stödform som barnet behöver. Avsikten är alltså att barnet ska få stöd genast, exempelvis genom pedagogiska metoder, så att man kan påverka situationen i ett så tidigt skede som möjligt. Förebyggande arbete Insatser för att stödja barnets välmående är inom småbarnspedagogiken den viktigaste prioriteringen när det gäller förebyggande arbete. Uppmärksamma ögon och öron samt närvarande personal spelar särskilt stor roll för det förebyggande arbetet. Öppna insatser vid rätt tidpunkt spelar stor roll när det gäller att stödja barnets uppväxt och utveckling. Barnets individuella faser avlöser varandra vartefter barnet växer. Därför ska det ingå i personalens dagliga arbete att regelbundet iaktta, utvärdera och bedöma situationen. Ni vårdnadshavare spelar en nyckelroll i fråga om tidigt ingripande och förebyggande arbete. Ni känner ert barn bäst och vet hur hen agerar i sin hemmiljö. Denna kunskap, i kombination med den småbarnspedagogiska synen, ger en helhetsbild av barnet och säkerställer att alla ser på barnet på samma sätt.
Allmänt stöd
Allmänt stöd är lämpligt för barnet när stödet utgörs av enskilda stödformer, exempelvis enstaka pedagogiska lösningar samt stödåtgärder genom vilka man inverkar på situationen i ett så tidigt skede som möjligt. Behovet av stöd är kortvarigt eller stöd ges med låg intensitet. Det allmänna stödet utgör en del av en högklassig småbarnspedagogik, finns till för alla barn och ges i barnets egen grupp. Stödtjänster kräver ett förvaltningsbeslut. Med stödtjänster avses tolk- och assistenttjänster eller olika hjälpmedel som tillgodoser behov i anknytning till barnets kommunikation, syn, hörsel eller rörlighet, eller något annat fysiskt behov. Tips för vardagen: Alla barn har rätt till allmänt stöd. Därför ska personalen, så snart verksamhetsperioden inleds, fästa uppmärksamhet vid gruppens inlärningsmiljö och pedagogiken, liksom planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Alla dessa aspekter ska ses över regelbundet under verksamhetsårets gång. Teamet gör klokt i att avsätta tid för regelbundna diskussioner i vardagen, för att se över även medarbetarnas och teamets verksamhet och interaktion med tanke på barnet och gruppen. Fäst uppmärksamhet vid genuin närvaro, lugn och iakttagelser. Anteckna regelbundet era iakttagelser. Avsikten är att ge barnet stöd genast när behovet uppstår, exempelvis genom pedagogiska metoder, så att man kan påverka situationen så tidigt som möjligt. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede ta upp barnets stödbehov med teamet och vårdnadshavarna. Rådfråga kollegorna och vid behov specialläraren inom småbarnspedagogik. Stödformerna inom det allmänna stödet ingår i vardagen i barnets grupp, så det är bra att se över gruppens verksamhet exempelvis om barnets stödbehov visar sig mitt i verksamhetsperioden. Stödformen kan utgöra en mycket liten del av vardagen, men ändå med tanke på helheten få stor betydelse för hela gruppens verksamhet. Omvänt kan hela gruppens verksamhet inverka mycket på just den stödform som barnet behöver. Avsikten är alltså att barnet ska få stöd genast, exempelvis genom pedagogiska metoder, så att man kan påverka situationen i ett så tidigt skede som möjligt. Förebyggande arbete Insatser för att stödja barnets välmående är inom småbarnspedagogiken den viktigaste prioriteringen när det gäller förebyggande arbete. Uppmärksamma ögon och öron samt närvarande personal spelar särskilt stor roll för det förebyggande arbetet. Öppna insatser vid rätt tidpunkt spelar stor roll när det gäller att stödja barnets uppväxt och utveckling. Barnets individuella faser avlöser varandra vartefter barnet växer. Därför ska det ingå i personalens dagliga arbete att regelbundet iaktta, utvärdera och bedöma situationen. Ni vårdnadshavare spelar en nyckelroll i fråga om tidigt ingripande och förebyggande arbete. Ni känner ert barn bäst och vet hur hen agerar i sin hemmiljö. Denna kunskap, i kombination med den småbarnspedagogiska synen, ger en helhetsbild av barnet och säkerställer att alla ser på barnet på samma sätt.
Intensifierat stöd är lämpligt när stödet är mer individuellt och utgörs av flera samtidiga stödformer. Behovet av stöd kvarstår en kortare eller längre tid, barnet behöver stöd exempelvis när det gäller koncentration eller talutveckling. Barnet kanske har en grundsjukdom som innebär att hen behöver stöd i vardagen. Stödet kan ges antingen individualiserat i grupp eller gemensamt exempelvis i smågrupper. Oro för att barnet kan behöva sådant stöd kan föras fram antingen av vårdnadshavarna eller av småbarnspedagogerna. Intensifierat stöd kräver ett förvaltningsbeslut. Tips för vardagen: Vardagen kan individualiseras på många sätt, och tillvägagångssätten varierar enligt barnets behov. Det är viktigt att planera vardagen i förväg. Förekomsten av vissa strukturer är i många fall till nytta för hela gruppen, inte bara för ett enskilt barn. Om barnet exempelvis besöker en talterapeut utanför enheten för småbarnspedagogik, kan gruppens vardag planeras på ett sådant sätt att barnets frånvaro inte varje gång innebär att barnet missar en viss aktivitet. Samarbete med talterapeuten kan också ge tips som hjälper er att stödja barnet i vardagen. Dessa tips kan användas i verksamhet som omfattar hela gruppen Genom att uppmärksamma inlärningsmiljön kan man stödja koncentrationsförmågan och hjälpa barnet att lugna ner sig. Det är exempelvis bra att beakta ljudisolering och avgränsade lekutrymmen samt att se till att alla barn kan komma åt leksakerna. Man gör klokt i att involvera alla barn i arbetet för att anpassa inlärningsmiljön, även om anpassningsbehovet beror på ett visst barns behov av stöd. Det är dock inte nödvändigt eller önskvärt att det görs ett nummer av detta. Alla barn har lättare att anpassa sig till en förändring om de själva får vara med och påverka. Planen för gruppens verksamhet, liksom enskilda barns planer för intensifierat stöd, får gärna vara lätt att hitta för gruppens personal. Exempelvis när en vikarie kommer till gruppen är det viktigt att hen genast i början av arbetsskiftet får sätta sig in i gruppens verksamhetssätt, åtgärder och former i anslutning till stödet. Detta gör dagen lättare för vikarien, barngruppen och i synnerhet för det barn som behöver stöd. Tidigt ingripande Det är viktigt att planera, genomföra och utvärdera den dagliga verksamheten regelbundet: gör med jämna mellanrum iakttagelser och anteckna dem. Uppdatera uppgifterna i barnets plan för småbarnspedagogik och i den gruppspecifika planen. Stanna med jämna mellanrum upp och se över verksamheten och ändra den vid behov. Dra nytta av de styrkor som finns i teamet och gruppen eftersom det gynnar gruppen i sin helhet. Reservera tider för planering och utvärdering och anteckna dessa i kalendern. Skapa gemensamma verksamhetsmodeller med vårdnadshavarna. Dessa modeller kan sedan vid behov tillämpas både inom småbarnspedagogiken och hemma. Lägg märke till det som är bra
Det finns bevis för att positiv pedagogik är en inriktning som stöder barnets uppväxt och utveckling. Sådan pedagogik är idag en del av vardagen inom småbarnspedagogiken. Lägg alltså märke till barnets starka sidor och lyft fram dem i tal och aktiviteter. Dra nytta av barnets starka sidor, också i mer krävande situationer. Positiv respons stärker barnets självkänsla och kan aldrig överdoseras. Tvärdisciplinärt samarbete är en viktig del av det stöd som erbjuds inom småbarnspedagogiken. Konsultera eller rådfråga vid behov bland annat följande instanser: Kollegor Speciallärare inom småbarnspedagogik Rådgivningen Barnskyddet Barnets eventuella vårdinstans (t.ex. fysioterapeut) Tänk på att du alltid behöver vårdnadshavarnas tillstånd för att konsultera någon i fråga om ett barns angelägenheter. Dock kan du konsultera anonymt utan att ange närmare information om barnet.
Intensifierat stöd
Intensifierat stöd är lämpligt när stödet är mer individuellt och utgörs av flera samtidiga stödformer. Behovet av stöd kvarstår en kortare eller längre tid, barnet behöver stöd exempelvis när det gäller koncentration eller talutveckling. Barnet kanske har en grundsjukdom som innebär att hen behöver stöd i vardagen. Stödet kan ges antingen individualiserat i grupp eller gemensamt exempelvis i smågrupper. Oro för att barnet kan behöva sådant stöd kan föras fram antingen av vårdnadshavarna eller av småbarnspedagogerna. Intensifierat stöd kräver ett förvaltningsbeslut. Tips för vardagen: Vardagen kan individualiseras på många sätt, och tillvägagångssätten varierar enligt barnets behov. Det är viktigt att planera vardagen i förväg. Förekomsten av vissa strukturer är i många fall till nytta för hela gruppen, inte bara för ett enskilt barn. Om barnet exempelvis besöker en talterapeut utanför enheten för småbarnspedagogik, kan gruppens vardag planeras på ett sådant sätt att barnets frånvaro inte varje gång innebär att barnet missar en viss aktivitet. Samarbete med talterapeuten kan också ge tips som hjälper er att stödja barnet i vardagen. Dessa tips kan användas i verksamhet som omfattar hela gruppen Genom att uppmärksamma inlärningsmiljön kan man stödja koncentrationsförmågan och hjälpa barnet att lugna ner sig. Det är exempelvis bra att beakta ljudisolering och avgränsade lekutrymmen samt att se till att alla barn kan komma åt leksakerna. Man gör klokt i att involvera alla barn i arbetet för att anpassa inlärningsmiljön, även om anpassningsbehovet beror på ett visst barns behov av stöd. Det är dock inte nödvändigt eller önskvärt att det görs ett nummer av detta. Alla barn har lättare att anpassa sig till en förändring om de själva får vara med och påverka. Planen för gruppens verksamhet, liksom enskilda barns planer för intensifierat stöd, får gärna vara lätt att hitta för gruppens personal. Exempelvis när en vikarie kommer till gruppen är det viktigt att hen genast i början av arbetsskiftet får sätta sig in i gruppens verksamhetssätt, åtgärder och former i anslutning till stödet. Detta gör dagen lättare för vikarien, barngruppen och i synnerhet för det barn som behöver stöd. Tidigt ingripande Det är viktigt att planera, genomföra och utvärdera den dagliga verksamheten regelbundet: gör med jämna mellanrum iakttagelser och anteckna dem. Uppdatera uppgifterna i barnets plan för småbarnspedagogik och i den gruppspecifika planen. Stanna med jämna mellanrum upp och se över verksamheten och ändra den vid behov. Dra nytta av de styrkor som finns i teamet och gruppen eftersom det gynnar gruppen i sin helhet. Reservera tider för planering och utvärdering och anteckna dessa i kalendern. Skapa gemensamma verksamhetsmodeller med vårdnadshavarna. Dessa modeller kan sedan vid behov tillämpas både inom småbarnspedagogiken och hemma. Lägg märke till det som är bra
Det finns bevis för att positiv pedagogik är en inriktning som stöder barnets uppväxt och utveckling. Sådan pedagogik är idag en del av vardagen inom småbarnspedagogiken. Lägg alltså märke till barnets starka sidor och lyft fram dem i tal och aktiviteter. Dra nytta av barnets starka sidor, också i mer krävande situationer. Positiv respons stärker barnets självkänsla och kan aldrig överdoseras. Tvärdisciplinärt samarbete är en viktig del av det stöd som erbjuds inom småbarnspedagogiken. Konsultera eller rådfråga vid behov bland annat följande instanser: Kollegor Speciallärare inom småbarnspedagogik Rådgivningen Barnskyddet Barnets eventuella vårdinstans (t.ex. fysioterapeut) Tänk på att du alltid behöver vårdnadshavarnas tillstånd för att konsultera någon i fråga om ett barns angelägenheter. Dock kan du konsultera anonymt utan att ange närmare information om barnet.
Särskilt stöd är lämpligt när stödet behövs kontinuerligt och på heltid och utgörs av flera stödformer och stödtjänster. Särskilt stöd är den starkaste nivån av stöd som ges inom småbarnspedagogiken. Stödet planeras individuellt. Barnet kan få särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling eller något annat sådant behov av stöd för lärande eller utveckling som avsevärt sänker barnets funktionsförmåga. Särskilt stöd kräver ett förvaltningsbeslut. Tips för vardagen: Om barnet har en assistent inom småbarnspedagogiken är det viktigt att gå igenom barnets stöd och därtill hörande verksamhetsmodeller med assistenten. Specialläraren kan vid behov involveras i detta. Också assistenten kan ha bra idéer som rör genomförandet av verksamheten för barnet. Det är bra att anteckna sådana idéer för gruppen så att de kan beaktas i planeringen. Ett barn som får särskilt stöd kan delta i småbarnspedagogik som arrangeras av sjukhuset, varvid verksamheten anpassas efter barnet. Sådana arrangemang varierar mellan olika kommuner, därför att det viktigt att vända sig till daghemsföreståndaren, specialläraren inom småbarnspedagogik eller en annan samarbetspartner för att få ytterligare information. När det gäller barn som får särskilt stöd planeras verksamheten ofta tvärdisciplinärt. I planeringen deltar exempelvis tal- eller arbetsterapeut, läkare eller speciallärare, beroende på vilket slags stöd barnet behöver. I många fall har expertutlåtanden sammanställts av ett tvärdisciplinärt team. Praxis som man kommit överens om tvärprofessionellt kan till en början kännas som en utmaning. Därför är det bra att ni inom teamet pratar om framgångar och svårigheter och diskuterar med vårdnadshavarna på ett öppet sätt. Tillsammans är ni starka! Intensifierade stödtjänster: Vid särskilt stöd är det viktigt att erbjuda intensifierade stödtjänster, tvärdisciplinärt och i nära samarbete med vårdnadshavarna. Var aktiv när det gäller barnets angelägenheter och försäkra dig om att du och ditt team har den kunskap som behövs för att stödja barnets möjligheter att växa och utvecklas. Vid behov kan du skaffa kompletterande utbildning. I många fall finns sådan att tillgå via den vårdinstans som vårdar barnet. De vanligaste kompletterande utbildningarna hittas exempelvis på Regionförvaltningsverkets webbplatser. Du kan också vända dig till daghemsföreståndaren för att få sådan information.
Särskilt stöd
Särskilt stöd är lämpligt när stödet behövs kontinuerligt och på heltid och utgörs av flera stödformer och stödtjänster. Särskilt stöd är den starkaste nivån av stöd som ges inom småbarnspedagogiken. Stödet planeras individuellt. Barnet kan få särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling eller något annat sådant behov av stöd för lärande eller utveckling som avsevärt sänker barnets funktionsförmåga. Särskilt stöd kräver ett förvaltningsbeslut. Tips för vardagen: Om barnet har en assistent inom småbarnspedagogiken är det viktigt att gå igenom barnets stöd och därtill hörande verksamhetsmodeller med assistenten. Specialläraren kan vid behov involveras i detta. Också assistenten kan ha bra idéer som rör genomförandet av verksamheten för barnet. Det är bra att anteckna sådana idéer för gruppen så att de kan beaktas i planeringen. Ett barn som får särskilt stöd kan delta i småbarnspedagogik som arrangeras av sjukhuset, varvid verksamheten anpassas efter barnet. Sådana arrangemang varierar mellan olika kommuner, därför att det viktigt att vända sig till daghemsföreståndaren, specialläraren inom småbarnspedagogik eller en annan samarbetspartner för att få ytterligare information. När det gäller barn som får särskilt stöd planeras verksamheten ofta tvärdisciplinärt. I planeringen deltar exempelvis tal- eller arbetsterapeut, läkare eller speciallärare, beroende på vilket slags stöd barnet behöver. I många fall har expertutlåtanden sammanställts av ett tvärdisciplinärt team. Praxis som man kommit överens om tvärprofessionellt kan till en början kännas som en utmaning. Därför är det bra att ni inom teamet pratar om framgångar och svårigheter och diskuterar med vårdnadshavarna på ett öppet sätt. Tillsammans är ni starka! Intensifierade stödtjänster: Vid särskilt stöd är det viktigt att erbjuda intensifierade stödtjänster, tvärdisciplinärt och i nära samarbete med vårdnadshavarna. Var aktiv när det gäller barnets angelägenheter och försäkra dig om att du och ditt team har den kunskap som behövs för att stödja barnets möjligheter att växa och utvecklas. Vid behov kan du skaffa kompletterande utbildning. I många fall finns sådan att tillgå via den vårdinstans som vårdar barnet. De vanligaste kompletterande utbildningarna hittas exempelvis på Regionförvaltningsverkets webbplatser. Du kan också vända dig till daghemsföreståndaren för att få sådan information.
Ett förvaltningsbeslut är ett skriftligt avgörande som meddelas av en kommunal myndighet. Genom beslutet inrättas, ändras eller upphävs skyldigheten med avseende på småbarnspedagogik med hänsyn till barnets bästa. I förvaltningsbeslutet använder myndigheten sina offentliga befogenheter enligt lagstiftningen, gällande ett enskilt konkret fall. Förvaltningsbeslutet kan upprättas av exempelvis direktören för småbarnspedagogik, föreståndaren för enheten för småbarnspedagogik, eller en ansvarsperson som utnämnts separat. Praxis varierar mellan olika kommuner. I fråga om allmänt stöd fattas ett förvaltningsbeslut, om barnet är i behov av stödtjänster. I stödtjänster ingår tolk- och assistenttjänster eller olika hjälpmedel som tillgodoser behov i anknytning till barnets kommunikation, syn, hörsel eller rörlighet, eller något annat fysiskt behov. I stödtjänster ingår till exempel undervisning eller konsultation som ges av en speciallärare inom småbarnspedagogik till ett visst barn. Däremot ingår S2-undervisning inte i stödtjänsterna. För intensifierat stöd samt särskilt stöd fattas alltid ett förvaltningsbeslut.
Förvaltningsbeslut
Ett förvaltningsbeslut är ett skriftligt avgörande som meddelas av en kommunal myndighet. Genom beslutet inrättas, ändras eller upphävs skyldigheten med avseende på småbarnspedagogik med hänsyn till barnets bästa. I förvaltningsbeslutet använder myndigheten sina offentliga befogenheter enligt lagstiftningen, gällande ett enskilt konkret fall. Förvaltningsbeslutet kan upprättas av exempelvis direktören för småbarnspedagogik, föreståndaren för enheten för småbarnspedagogik, eller en ansvarsperson som utnämnts separat. Praxis varierar mellan olika kommuner. I fråga om allmänt stöd fattas ett förvaltningsbeslut, om barnet är i behov av stödtjänster. I stödtjänster ingår tolk- och assistenttjänster eller olika hjälpmedel som tillgodoser behov i anknytning till barnets kommunikation, syn, hörsel eller rörlighet, eller något annat fysiskt behov. I stödtjänster ingår till exempel undervisning eller konsultation som ges av en speciallärare inom småbarnspedagogik till ett visst barn. Däremot ingår S2-undervisning inte i stödtjänsterna. För intensifierat stöd samt särskilt stöd fattas alltid ett förvaltningsbeslut.
Handboken Metoder för att stödja barnets välmående för yrkesutbildade inom småbarnspedagogiken är ett delaktighetsbaserat redskap som syftar till att på ett förebyggande sätt stödja barnets välmående inom småbarnspedagogiken. Redskapet är en god hjälp särskilt när det gäller att ge stöd inom de delområden som framträtt genom den enkät om barns välmående som genomförts inom ramen för projektet VäxtTakt, och att förebygga att eventuella stödbehov uppkommer eller kvarstår. Handboken Metod
Handboken Metoder för att stödja barnets välmående
Handboken Metoder för att stödja barnets välmående för yrkesutbildade inom småbarnspedagogiken är ett delaktighetsbaserat redskap som syftar till att på ett förebyggande sätt stödja barnets välmående inom småbarnspedagogiken. Redskapet är en god hjälp särskilt när det gäller att ge stöd inom de delområden som framträtt genom den enkät om barns välmående som genomförts inom ramen för projektet VäxtTakt, och att förebygga att eventuella stödbehov uppkommer eller kvarstår. Handboken Metod
Nivån av stöd justeras enligt ert barns individuella behov. Barnets stödbehov kan variera under den tid hen deltar i småbarnspedagogiken, därför görs regelbundna uppföljningar av barnets tillväxt och utveckling. Nivåerna av stöd hör samman med olika stödformer som du kan läsa mer om här . Om du har frågor om nivåerna kan du alltid vända dig till personalen i barngruppen, alternativt till daghemsföreståndaren.
Nivån av stöd justeras enligt ert barns individuella behov. Barnets stödbehov kan variera under den tid hen deltar i småbarnspedagogiken, därför görs regelbundna uppföljningar av barnets tillväxt och utveckling. Nivåerna av stöd hör samman med olika stödformer som du kan läsa mer om här . Om du har frågor om nivåerna kan du alltid vända dig till personalen i barngruppen, alternativt till daghemsföreståndaren.
Alla barn inom småbarnspedagogiken har rätt till allmänt stöd. Allmänt stöd är lämpligt för barnet när stödet utgörs av enskilda stödformer, exempelvis enstaka pedagogiska lösningar samt stödåtgärder genom vilka man inverkar på situationen i ett så tidigt skede som möjligt. Barnets behov av stöd är kortvarigt eller stöd ges med låg intensitet och i barnets egen grupp. Stödtjänster kräver ett förvaltningsbeslut. Med stödtjänster avses tolk- och assistenttjänster eller olika hjälpmedel som tillgodoser behov i anknytning till barnets kommunikation, syn, hörsel eller rörlighet, eller något annat fysiskt behov. Exempel på stöd på den allmänna nivån: Barnet har svårt för att fokusera på påklädning när det är dags att gå ut. Hen är mer intresserad av vad de andra barnen gör, och pratar och stojar med dem så att hen glömmer vad hen höll på med. För att komma till rätta med problemet upprättar man en plan i samarbete med vårdnadshavarna. Planen antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Stödet tillhandahålls enligt följande: för att undvika distraktioner låter personalen barnet klä på sig på ett visst avstånd från övriga barn. Barnet ges tid att klä på sig själv. Gruppens vuxna finns i närheten och ger barnet stöd och uppmuntran. Barnet får klä på sig på detta sätt till dess att hen lärt sig att fokusera på den aktuella uppgiften. Stödet ändras om det visar sig vara otillräckligt. När barnet klär på sig utan problem kan det allmänna stödet avbrytas och status antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Förebyggande arbete Insatser för att stödja barnets välmående är inom småbarnspedagogiken den viktigaste prioriteringen när det gäller förebyggande arbete. Uppmärksamma ögon och öron samt närvarande personal spelar särskilt stor roll för det förebyggande arbetet. Öppna insatser vid rätt tidpunkt spelar stor roll när det gäller att stödja barnets uppväxt och utveckling. Barnets individuella faser avlöser varandra vartefter barnet växer. Därför ska det ingå i personalens dagliga arbete att regelbundet iaktta, utvärdera och bedöma situationen. Ni vårdnadshavare spelar en nyckelroll i fråga om tidigt ingripande och förebyggande arbete. Ni känner ert barn bäst och vet hur hen agerar i sin hemmiljö. Denna kunskap, i kombination med den småbarnspedagogiska synen, ger en helhetsbild av barnet och säkerställer att alla ser på barnet på samma sätt.
Allmänt stöd
Alla barn inom småbarnspedagogiken har rätt till allmänt stöd. Allmänt stöd är lämpligt för barnet när stödet utgörs av enskilda stödformer, exempelvis enstaka pedagogiska lösningar samt stödåtgärder genom vilka man inverkar på situationen i ett så tidigt skede som möjligt. Barnets behov av stöd är kortvarigt eller stöd ges med låg intensitet och i barnets egen grupp. Stödtjänster kräver ett förvaltningsbeslut. Med stödtjänster avses tolk- och assistenttjänster eller olika hjälpmedel som tillgodoser behov i anknytning till barnets kommunikation, syn, hörsel eller rörlighet, eller något annat fysiskt behov. Exempel på stöd på den allmänna nivån: Barnet har svårt för att fokusera på påklädning när det är dags att gå ut. Hen är mer intresserad av vad de andra barnen gör, och pratar och stojar med dem så att hen glömmer vad hen höll på med. För att komma till rätta med problemet upprättar man en plan i samarbete med vårdnadshavarna. Planen antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Stödet tillhandahålls enligt följande: för att undvika distraktioner låter personalen barnet klä på sig på ett visst avstånd från övriga barn. Barnet ges tid att klä på sig själv. Gruppens vuxna finns i närheten och ger barnet stöd och uppmuntran. Barnet får klä på sig på detta sätt till dess att hen lärt sig att fokusera på den aktuella uppgiften. Stödet ändras om det visar sig vara otillräckligt. När barnet klär på sig utan problem kan det allmänna stödet avbrytas och status antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Förebyggande arbete Insatser för att stödja barnets välmående är inom småbarnspedagogiken den viktigaste prioriteringen när det gäller förebyggande arbete. Uppmärksamma ögon och öron samt närvarande personal spelar särskilt stor roll för det förebyggande arbetet. Öppna insatser vid rätt tidpunkt spelar stor roll när det gäller att stödja barnets uppväxt och utveckling. Barnets individuella faser avlöser varandra vartefter barnet växer. Därför ska det ingå i personalens dagliga arbete att regelbundet iaktta, utvärdera och bedöma situationen. Ni vårdnadshavare spelar en nyckelroll i fråga om tidigt ingripande och förebyggande arbete. Ni känner ert barn bäst och vet hur hen agerar i sin hemmiljö. Denna kunskap, i kombination med den småbarnspedagogiska synen, ger en helhetsbild av barnet och säkerställer att alla ser på barnet på samma sätt.
Intensifierat stöd är lämpligt när stödet är mer individuellt och utgörs av flera samtidiga stödformer. Behovet av stöd kvarstår en kortare eller längre tid, barnet behöver stöd exempelvis när det gäller koncentration eller talutveckling. Barnet kanske har en grundsjukdom som innebär att hen behöver stöd i vardagen. Stödet kan ges antingen individualiserat i grupp eller individualiserat exempelvis i smågrupper. Oro för att barnet kan behöva sådant stöd kan föras fram antingen av vårdnadshavarna eller av småbarnspedagogerna. Intensifierat stöd kräver ett förvaltningsbeslut. Exempel på intensifierat stöd Ett barn har precis diagnostiserats med diabetes, en sjukdom som kräver specialkunskap samt kontinuerlig kontroll och reaktionsförmåga från personalens sida, eftersom barnets värden varierar under dagen. Personalen får via hälso- och sjukvården utbildning i hur diabetes sköts. Barnet har också försenad talutveckling. Daghemspersonalen stöder barnet i enlighet med talterapeutens instruktioner, och använder sig då i varje situation av bildstöd av typen ”först-sedan”. Specialläraren inom småbarnspedagogik finns där som stöd för personalen och har instruerat den att ta med barnet i en mindre grupp där barnets språkutveckling stöds genom olika övningar. I gruppen finns en gruppassistent som ger barnet stöd i vardagen. Vårdnadshavarna och gruppens personal samarbetar aktivt. Förändringar i barnets status antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Man har ansökt om ett förvaltningsbeslut för barnet, dock har stödåtgärderna införts så snart behovet visat sig. Tidigt ingripande Inom småbarnspedagogiken är det viktigt att regelbundet planera, genomföra och utvärdera vardagen med beaktande av barnets individuella behov. Uppgifterna hålls uppdaterade i den gruppspecifika planen och i ert barns plan för småbarnspedagogik. Ni vårdnadshavare spelar en aktiv roll i arbetet med att upprätta barnets plan. Planen gör det möjligt att fortlöpande följa med barnets stödbehov. Lägg märke till det som är bra Det finns bevis för att positiv pedagogik är en inriktning som stöder barnets uppväxt och utveckling. Sådan pedagogik är idag en del av vardagen inom småbarnspedagogiken. Det är viktigt att ta fasta på barnets starka sidor och lyfta fram dem i tal och aktiviteter, och dra nytta av barnets styrkor även i mer krävande situationer. Positiv respons stärker barnets självkänsla och kan aldrig överdoseras. Samarbete Tvärdisciplinärt samarbete är en viktig del av det stöd som ert barn erbjuds inom småbarnspedagogiken. Vid behov samarbetar småbarnspedagogiken med andra instanser som spelar en roll i barnets liv. Pedagogerna kan konsultera exempelvis följande: Kollegor Speciallärare inom småbarnspedagogik Rådgivningen Barnskyddet Barnets eventuella vårdinstans (t.ex. fysioterapeut) Pedagogerna får inte konsultera någon angående ditt barn utan att du först gett tillstånd. Konsultering kan också ske anonymt. På så vis kan pedagogen snabbt få information som hen behöver för att kunna stödja barnets utveckling, utan att ange närmare information om barnet.
Intensifierat stöd
Intensifierat stöd är lämpligt när stödet är mer individuellt och utgörs av flera samtidiga stödformer. Behovet av stöd kvarstår en kortare eller längre tid, barnet behöver stöd exempelvis när det gäller koncentration eller talutveckling. Barnet kanske har en grundsjukdom som innebär att hen behöver stöd i vardagen. Stödet kan ges antingen individualiserat i grupp eller individualiserat exempelvis i smågrupper. Oro för att barnet kan behöva sådant stöd kan föras fram antingen av vårdnadshavarna eller av småbarnspedagogerna. Intensifierat stöd kräver ett förvaltningsbeslut. Exempel på intensifierat stöd Ett barn har precis diagnostiserats med diabetes, en sjukdom som kräver specialkunskap samt kontinuerlig kontroll och reaktionsförmåga från personalens sida, eftersom barnets värden varierar under dagen. Personalen får via hälso- och sjukvården utbildning i hur diabetes sköts. Barnet har också försenad talutveckling. Daghemspersonalen stöder barnet i enlighet med talterapeutens instruktioner, och använder sig då i varje situation av bildstöd av typen ”först-sedan”. Specialläraren inom småbarnspedagogik finns där som stöd för personalen och har instruerat den att ta med barnet i en mindre grupp där barnets språkutveckling stöds genom olika övningar. I gruppen finns en gruppassistent som ger barnet stöd i vardagen. Vårdnadshavarna och gruppens personal samarbetar aktivt. Förändringar i barnets status antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Man har ansökt om ett förvaltningsbeslut för barnet, dock har stödåtgärderna införts så snart behovet visat sig. Tidigt ingripande Inom småbarnspedagogiken är det viktigt att regelbundet planera, genomföra och utvärdera vardagen med beaktande av barnets individuella behov. Uppgifterna hålls uppdaterade i den gruppspecifika planen och i ert barns plan för småbarnspedagogik. Ni vårdnadshavare spelar en aktiv roll i arbetet med att upprätta barnets plan. Planen gör det möjligt att fortlöpande följa med barnets stödbehov. Lägg märke till det som är bra Det finns bevis för att positiv pedagogik är en inriktning som stöder barnets uppväxt och utveckling. Sådan pedagogik är idag en del av vardagen inom småbarnspedagogiken. Det är viktigt att ta fasta på barnets starka sidor och lyfta fram dem i tal och aktiviteter, och dra nytta av barnets styrkor även i mer krävande situationer. Positiv respons stärker barnets självkänsla och kan aldrig överdoseras. Samarbete Tvärdisciplinärt samarbete är en viktig del av det stöd som ert barn erbjuds inom småbarnspedagogiken. Vid behov samarbetar småbarnspedagogiken med andra instanser som spelar en roll i barnets liv. Pedagogerna kan konsultera exempelvis följande: Kollegor Speciallärare inom småbarnspedagogik Rådgivningen Barnskyddet Barnets eventuella vårdinstans (t.ex. fysioterapeut) Pedagogerna får inte konsultera någon angående ditt barn utan att du först gett tillstånd. Konsultering kan också ske anonymt. På så vis kan pedagogen snabbt få information som hen behöver för att kunna stödja barnets utveckling, utan att ange närmare information om barnet.
Särskilt stöd är lämpligt när stödet behövs kontinuerligt och på heltid och utgörs av flera stödformer och stödtjänster. Särskilt stöd är den starkaste nivån av stöd som ges inom småbarnspedagogiken. Stödet planeras individuellt. Barnet kan få särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling eller något annat sådant behov av stöd för lärande eller utveckling som avsevärt sänker barnets funktionsförmåga. Särskilt stöd kräver ett förvaltningsbeslut. Exempel på särskilt stöd Ett barn ska börja på en småbarnspedagogisk enhet. Barnet är sent i utvecklingen, och vårdnadshavarna underrättar i god tid personalen om detta. Personal, vårdnadshavare och sakkunniga samarbetar aktivt, barnets plan för småbarnspedagogik har upprättats och förvaltningsbeslut sökts genast. Då kan barnet få särskilt stöd redan från starten. Intensifierade stödtjänster Vid särskilt stöd är det viktigt att erbjuda intensifierade stödtjänster, tvärdisciplinärt och i nära samarbete med vårdnadshavarna. Tveka inte att vara aktiv när det gäller ditt barns angelägenheter, och se till att pedagogerna alltid har uppdaterad information för att kunna stödja barnets uppväxt och utveckling. Utgående från sådan information och sina egna iakttagelser kan personalen säkerställa att barnet får rätt slags stöd och exempelvis vid behov uppdatera sitt kunnande genom kompletterande utbildning. För ett smidigare samarbete är det också bra att se till daghemmet har kontaktuppgifter till den instans som vårdar barnet. Exempelvis kan man från hälso- och sjukvårdens sida arrangera utbildning för att ge pedagogerna den kunskap som är relevant med tanke på ditt barn.
Särskilt stöd
Särskilt stöd är lämpligt när stödet behövs kontinuerligt och på heltid och utgörs av flera stödformer och stödtjänster. Särskilt stöd är den starkaste nivån av stöd som ges inom småbarnspedagogiken. Stödet planeras individuellt. Barnet kan få särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling eller något annat sådant behov av stöd för lärande eller utveckling som avsevärt sänker barnets funktionsförmåga. Särskilt stöd kräver ett förvaltningsbeslut. Exempel på särskilt stöd Ett barn ska börja på en småbarnspedagogisk enhet. Barnet är sent i utvecklingen, och vårdnadshavarna underrättar i god tid personalen om detta. Personal, vårdnadshavare och sakkunniga samarbetar aktivt, barnets plan för småbarnspedagogik har upprättats och förvaltningsbeslut sökts genast. Då kan barnet få särskilt stöd redan från starten. Intensifierade stödtjänster Vid särskilt stöd är det viktigt att erbjuda intensifierade stödtjänster, tvärdisciplinärt och i nära samarbete med vårdnadshavarna. Tveka inte att vara aktiv när det gäller ditt barns angelägenheter, och se till att pedagogerna alltid har uppdaterad information för att kunna stödja barnets uppväxt och utveckling. Utgående från sådan information och sina egna iakttagelser kan personalen säkerställa att barnet får rätt slags stöd och exempelvis vid behov uppdatera sitt kunnande genom kompletterande utbildning. För ett smidigare samarbete är det också bra att se till daghemmet har kontaktuppgifter till den instans som vårdar barnet. Exempelvis kan man från hälso- och sjukvårdens sida arrangera utbildning för att ge pedagogerna den kunskap som är relevant med tanke på ditt barn.
Ett förvaltningsbeslut är ett skriftligt avgörande som meddelas av en kommunal myndighet. Genom beslutet inrättas, ändras eller upphävs skyldigheten med avseende på småbarnspedagogik med hänsyn till barnets bästa. I förvaltningsbeslutet använder myndigheten sina offentliga befogenheter enligt lagstiftningen, gällande ett enskilt konkret fall. Förvaltningsbeslutet kan upprättas av exempelvis direktören för småbarnspedagogik, föreståndaren för enheten för småbarnspedagogik, eller en ansvarsperson som utnämnts separat. Praxis varierar mellan olika kommuner. Ni vårdnadshavare har rätt att få tillgång till alla beslut och tillhörande dokument. Handbok för vårdnadshavare
Förvaltningsbeslut
Ett förvaltningsbeslut är ett skriftligt avgörande som meddelas av en kommunal myndighet. Genom beslutet inrättas, ändras eller upphävs skyldigheten med avseende på småbarnspedagogik med hänsyn till barnets bästa. I förvaltningsbeslutet använder myndigheten sina offentliga befogenheter enligt lagstiftningen, gällande ett enskilt konkret fall. Förvaltningsbeslutet kan upprättas av exempelvis direktören för småbarnspedagogik, föreståndaren för enheten för småbarnspedagogik, eller en ansvarsperson som utnämnts separat. Praxis varierar mellan olika kommuner. Ni vårdnadshavare har rätt att få tillgång till alla beslut och tillhörande dokument. Handbok för vårdnadshavare
Avsnittet innehåller information om de olika stödformer som hör till stödnivåerna. De olika formerna är pedagogiskt stöd, strukturellt stöd och vårdinriktat stöd.
Förutsebar dagsrytm: Tydligt strukturerad, repetitiv vardag som utformats för att motsvara gruppens eller barnets behov. Smågrupper i verksamheten: Antalet barn, liksom gruppens sammansättning, kan variera enligt behov, med hänsyn till ett enskilt barns behov. I detta sammanhang är det bra att beakta gradvisa övergångar och att verksamheten genomförs inom gruppen samt tillsammans med andra grupper. Specialpedagogiska metoder kan planeras, tillämpas och genomföras som verksamhet för det enskilda barnet, för en mindre grupp eller för hela barngruppen gemensamt. Interaktions- och kommunikationsmetoder såsom tecken, bilder och tekniska lösningar: Ovan nämnda interaktions- och kommunikationsmetoder är sensitiva och tillgängliga och motsvarar på ett individinriktat sätt barnets behov. Till en högklassig småbarnspedagogik hör en illustrerad vardag som kan ses av hela gruppen. För ett enskilt barn kan man exempelvis använda sig av bilder av typen ”först-sedan”. Användning av tecken för att stödja talet berikar alla barns språkliga medvetenhet, även om bara ett barn skulle ha egentligt behov av det som stödform. När det gäller datatekniska lösningar är det bra att vända sig till vårdnadshavarna och eventuella andra samarbetspartner för att skapa klarhet kring behoven. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av verksamheten, speciallärare inom småbarnspedagogik, samarbete: För att tillgodose barnets stödbehov krävs att personalen inom småbarnspedagogik använder gemensamma och ändamålsenliga pedagogiska och specialpedagogiska arbetssätt och metoder i vardagen. I enlighet med en inkluderande värdegrund inom småbarnspedagogiken ska man i planeringen och genomförandet av det pedagogiska stödet i första hand använda verksamhetssätt där stödet som barnet behöver genomförs som en del av barngruppen. Tveka inte att kontakta specialläraren inom småbarnspedagogik för att diskutera bra metoder när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Barnets uppväxt och utveckling, liksom frågor som rör stöd, ska dokumenteras i samarbete med vårdnadshavarna. Stödärenden ska antecknas på ett tydligt sätt i barnets plan för småbarnspedagogik, och anteckningarna ska innehålla information som besvarar frågorna ”Varför?”, ”Hur?” och ”När?”. Inlärningsmiljö, barns och vårdnadshavares delaktighet: Barnets inlärningsmiljö ska ses över regelbundet så att den motsvarar barnets och gruppens behov. Det är bra att involvera barn och vårdnadshavare i åtgärder för att anpassa inlärningsmiljön, med hänsyn till deras intressen.
Pedagogiskt stöd:
Förutsebar dagsrytm: Tydligt strukturerad, repetitiv vardag som utformats för att motsvara gruppens eller barnets behov. Smågrupper i verksamheten: Antalet barn, liksom gruppens sammansättning, kan variera enligt behov, med hänsyn till ett enskilt barns behov. I detta sammanhang är det bra att beakta gradvisa övergångar och att verksamheten genomförs inom gruppen samt tillsammans med andra grupper. Specialpedagogiska metoder kan planeras, tillämpas och genomföras som verksamhet för det enskilda barnet, för en mindre grupp eller för hela barngruppen gemensamt. Interaktions- och kommunikationsmetoder såsom tecken, bilder och tekniska lösningar: Ovan nämnda interaktions- och kommunikationsmetoder är sensitiva och tillgängliga och motsvarar på ett individinriktat sätt barnets behov. Till en högklassig småbarnspedagogik hör en illustrerad vardag som kan ses av hela gruppen. För ett enskilt barn kan man exempelvis använda sig av bilder av typen ”först-sedan”. Användning av tecken för att stödja talet berikar alla barns språkliga medvetenhet, även om bara ett barn skulle ha egentligt behov av det som stödform. När det gäller datatekniska lösningar är det bra att vända sig till vårdnadshavarna och eventuella andra samarbetspartner för att skapa klarhet kring behoven. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av verksamheten, speciallärare inom småbarnspedagogik, samarbete: För att tillgodose barnets stödbehov krävs att personalen inom småbarnspedagogik använder gemensamma och ändamålsenliga pedagogiska och specialpedagogiska arbetssätt och metoder i vardagen. I enlighet med en inkluderande värdegrund inom småbarnspedagogiken ska man i planeringen och genomförandet av det pedagogiska stödet i första hand använda verksamhetssätt där stödet som barnet behöver genomförs som en del av barngruppen. Tveka inte att kontakta specialläraren inom småbarnspedagogik för att diskutera bra metoder när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Barnets uppväxt och utveckling, liksom frågor som rör stöd, ska dokumenteras i samarbete med vårdnadshavarna. Stödärenden ska antecknas på ett tydligt sätt i barnets plan för småbarnspedagogik, och anteckningarna ska innehålla information som besvarar frågorna ”Varför?”, ”Hur?” och ”När?”. Inlärningsmiljö, barns och vårdnadshavares delaktighet: Barnets inlärningsmiljö ska ses över regelbundet så att den motsvarar barnets och gruppens behov. Det är bra att involvera barn och vårdnadshavare i åtgärder för att anpassa inlärningsmiljön, med hänsyn till deras intressen.
Små- eller specialgrupper: Specialläraren inom småbarnspedagogik kan hjälpa till med att upprätta en plan för att sätta samman och förverkliga grupperna, med hänsyn till barnets individuella behov. Genom att minska antalet barn i gruppen förändrar man relationstalet mellan personalen och barnen så att stödet för barnet kan genomföras som planerat och gruppen kan uppnå de mål som fastställts för småbarnspedagogiken. Personaldimensioneringen och personalstrukturen fås att motsvara barnets stöd, exempelvis med hjälp av en speciallärare inom småbarnspedagogik eller en assistent: Gruppens personalstruktur kan förstärkas exempelvis med en speciallärare inom småbarnspedagogik eller en gruppspecifik assistent. Personalsammansättningen i grupperna kan också anpassas enligt personalens kompetens, med hänsyn till barnets behov. Tolk- och assistenttjänster, användning av hjälpmedel: Avser tjänster eller hjälpmedel som tillgodoser behov i anknytning till barnets syn, hörsel eller rörlighet eller något annat fysiskt behov. Beaktande av fysisk tillgänglighet: Miljön anpassas på ett sådant sätt att barnet kan röra sig. Det kan exempelvis handla om att bygga en rullstolsramp eller arrangera barnets viloplats på ett sådant sätt att hen kan ta sig dit självständigt. Kompletterande utbildning för personalen: Personalens kunnande stärks i fråga om att upptäcka barnets stödbehov och tillhandahålla stödet samt deras specialpedagogiska kompetens.
Strukturellt stöd
Små- eller specialgrupper: Specialläraren inom småbarnspedagogik kan hjälpa till med att upprätta en plan för att sätta samman och förverkliga grupperna, med hänsyn till barnets individuella behov. Genom att minska antalet barn i gruppen förändrar man relationstalet mellan personalen och barnen så att stödet för barnet kan genomföras som planerat och gruppen kan uppnå de mål som fastställts för småbarnspedagogiken. Personaldimensioneringen och personalstrukturen fås att motsvara barnets stöd, exempelvis med hjälp av en speciallärare inom småbarnspedagogik eller en assistent: Gruppens personalstruktur kan förstärkas exempelvis med en speciallärare inom småbarnspedagogik eller en gruppspecifik assistent. Personalsammansättningen i grupperna kan också anpassas enligt personalens kompetens, med hänsyn till barnets behov. Tolk- och assistenttjänster, användning av hjälpmedel: Avser tjänster eller hjälpmedel som tillgodoser behov i anknytning till barnets syn, hörsel eller rörlighet eller något annat fysiskt behov. Beaktande av fysisk tillgänglighet: Miljön anpassas på ett sådant sätt att barnet kan röra sig. Det kan exempelvis handla om att bygga en rullstolsramp eller arrangera barnets viloplats på ett sådant sätt att hen kan ta sig dit självständigt. Kompletterande utbildning för personalen: Personalens kunnande stärks i fråga om att upptäcka barnets stödbehov och tillhandahålla stödet samt deras specialpedagogiska kompetens.
Metoder och tillvägagångssätt som tillgodoser barnets behov av vård, omsorg och assistans. Barnets sjukvårdsrelaterade behov, t.ex. behov av assistans med anknytning till vård av kroniska sjukdomar eller till barnets medicinering, kost och rörlighet: Det beaktas i barnets vardag och bedöms alltid från fall till fall om sådant stöd kan genomföras som en del av den grundläggande verksamheten i barngruppen. Vägledning för personalen samt konsultation med yrkesverksamma inom social- och hälsovården: Yrkesutbildade inom social- och hälsovården är skyldiga att vid behov bistå personalen med handledning och konsultation i fråga om hur barnet ska vårdas inom småbarnspedagogiken.
Vårdinriktat stöd
Metoder och tillvägagångssätt som tillgodoser barnets behov av vård, omsorg och assistans. Barnets sjukvårdsrelaterade behov, t.ex. behov av assistans med anknytning till vård av kroniska sjukdomar eller till barnets medicinering, kost och rörlighet: Det beaktas i barnets vardag och bedöms alltid från fall till fall om sådant stöd kan genomföras som en del av den grundläggande verksamheten i barngruppen. Vägledning för personalen samt konsultation med yrkesverksamma inom social- och hälsovården: Yrkesutbildade inom social- och hälsovården är skyldiga att vid behov bistå personalen med handledning och konsultation i fråga om hur barnet ska vårdas inom småbarnspedagogiken.
De olika stödformerna tillämpas individuellt utgående från ditt barns behov. Därför varierar stödformerna bland olika barn. Tveka inte att kontakta personalen i ditt barns grupp, för att diskutera vilka stödformer som passar ditt barn och hur dessa bäst kan tillämpas i vardagen. Vid behov kan det vara bra att komma överens om gemensam praxis som följs både hemma och inom småbarnspedagogiken.
De olika stödformerna tillämpas individuellt utgående från ditt barns behov. Därför varierar stödformerna bland olika barn. Tveka inte att kontakta personalen i ditt barns grupp, för att diskutera vilka stödformer som passar ditt barn och hur dessa bäst kan tillämpas i vardagen. Vid behov kan det vara bra att komma överens om gemensam praxis som följs både hemma och inom småbarnspedagogiken.
Med pedagogiskt stöd avses de pedagogiska och funktionella lösningar som personalen använder för att främja barnets individuella utveckling och inlärning. Grundpelare i stödverksamheten är anpassningar av inlärningsmiljön samt insatser för att stödja barnets delaktighet. En förutsebar och strukturerad dagsrytm ingår i vardagen inom småbarnspedagogiken. Rytmen kan vid behov anpassas så att den motsvarar barnets individuella behov. I den vardagliga verksamheten använder man sig av mindre grupper, med hänsyn till barnets behov. Därför kan smågruppernas storlek och sammansättning variera. Att teamet och specialläraren inom småbarnspedagogik regelbundet planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar verksamheten utgör en väsentlig del av det ovan nämnda. I frågor som rör barnets stöd kan personalen, i första hand med vårdnadshavarens samtycke, samarbeta med exempelvis specialläraren inom småbarnspedagogik. Interaktions- och kommunikationsmetoder såsom tecken, bilder och tekniska lösningar kan ingå som en del av stödet. I detta sammanhang är det bra om ni vårdnadshavare är aktiva och berättar vilka metoder som passar bäst just för era barn. Vårdnadshavarnas delaktighet är en viktig del av samarbetet.
Pedagogiskt stöd:
Med pedagogiskt stöd avses de pedagogiska och funktionella lösningar som personalen använder för att främja barnets individuella utveckling och inlärning. Grundpelare i stödverksamheten är anpassningar av inlärningsmiljön samt insatser för att stödja barnets delaktighet. En förutsebar och strukturerad dagsrytm ingår i vardagen inom småbarnspedagogiken. Rytmen kan vid behov anpassas så att den motsvarar barnets individuella behov. I den vardagliga verksamheten använder man sig av mindre grupper, med hänsyn till barnets behov. Därför kan smågruppernas storlek och sammansättning variera. Att teamet och specialläraren inom småbarnspedagogik regelbundet planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar verksamheten utgör en väsentlig del av det ovan nämnda. I frågor som rör barnets stöd kan personalen, i första hand med vårdnadshavarens samtycke, samarbeta med exempelvis specialläraren inom småbarnspedagogik. Interaktions- och kommunikationsmetoder såsom tecken, bilder och tekniska lösningar kan ingå som en del av stödet. I detta sammanhang är det bra om ni vårdnadshavare är aktiva och berättar vilka metoder som passar bäst just för era barn. Vårdnadshavarnas delaktighet är en viktig del av samarbetet.
Med strukturellt stöd avses de småbarnspedagogiska utrymmena, gruppstorleken och personalstrukturen. Som utgångspunkt beaktas utrymmenas funktionalitet och fysiska tillgänglighet. Man ser till att hjälpmedel finns tillgängliga för barnen, och att de faktiskt används. Tolk- och assistenttjänster används vid behov. Vardagsverksamheten kan anpassas så att den omfattar mindre grupper eller specialgrupper, varvid man utnyttjar lugna inlärningsmiljöer. Personalstrukturen och -dimensioneringen anpassas enligt barnets stödbehov. Vid behov kan en speciallärare inom småbarnspedagogik eller assistent vara närvarande i vardagen. I det strukturella stödet ingår regelbunden kompletterande utbildning för personalen. Personal kan därför ibland vara frånvarande på grund av utbildningsdagar.
Strukturellt stöd
Med strukturellt stöd avses de småbarnspedagogiska utrymmena, gruppstorleken och personalstrukturen. Som utgångspunkt beaktas utrymmenas funktionalitet och fysiska tillgänglighet. Man ser till att hjälpmedel finns tillgängliga för barnen, och att de faktiskt används. Tolk- och assistenttjänster används vid behov. Vardagsverksamheten kan anpassas så att den omfattar mindre grupper eller specialgrupper, varvid man utnyttjar lugna inlärningsmiljöer. Personalstrukturen och -dimensioneringen anpassas enligt barnets stödbehov. Vid behov kan en speciallärare inom småbarnspedagogik eller assistent vara närvarande i vardagen. I det strukturella stödet ingår regelbunden kompletterande utbildning för personalen. Personal kan därför ibland vara frånvarande på grund av utbildningsdagar.
Med vårdinriktat stöd avses metoder och tillvägagångssätt som tillgodoser barnets behov av vård, omsorg och assistans. Detta omfattar också barnets sjukvårdsrelaterade behov, t.ex. behov av assistans med anknytning till vård av kroniska sjukdomar eller till barnets medicinering, kost och rörlighet. I sådana situationer bedöms det alltid från fall till fall om sådant stöd kan genomföras som en del av den grundläggande verksamheten i barngruppen. Vägledning för personalen samt konsultation med yrkesverksamma inom social- och hälsovården är en viktig del av det vårdinriktade stödet och garanterar barnet en trygg vård inom småbarnspedagogiken.
Vårdinriktat stöd
Med vårdinriktat stöd avses metoder och tillvägagångssätt som tillgodoser barnets behov av vård, omsorg och assistans. Detta omfattar också barnets sjukvårdsrelaterade behov, t.ex. behov av assistans med anknytning till vård av kroniska sjukdomar eller till barnets medicinering, kost och rörlighet. I sådana situationer bedöms det alltid från fall till fall om sådant stöd kan genomföras som en del av den grundläggande verksamheten i barngruppen. Vägledning för personalen samt konsultation med yrkesverksamma inom social- och hälsovården är en viktig del av det vårdinriktade stödet och garanterar barnet en trygg vård inom småbarnspedagogiken.



