Syftet med småbarnspedagogiken är att stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. Småbarnspedagogik av hög kvalitet och inkludering är omfattande begrepp som ska ses som principer, värden och övergripande sätt att tänka, vilka bör gälla alla barn och som berör ordnandet av småbarnspedagogiken. En förutsättning för att genomföra inkluderande småbarnspedagogik av hög kvalitet är högklassig pedagogisk och specialpedagogisk kompetens och verksamhet, omsorg om barnens välbefinnande och att personalen förbinder sig till de inkluderande principerna. Vid planering, ordnande och tillhandahållande av samt beslutsfattande om småbarnspedagogik ska man i första hand se till barnets bästa och agera i nära samarbete med vårdnadshavarna. I en högklassig småbarnspedagogik ingår att personalen uppdaterar och utökar sitt professionella kunnande. Både arbetsgivare och arbetstagare ansvarar för att personalen regelbundet erhåller kompletterande utbildning. Du gör klokt i att vara aktiv och exempelvis hålla dig à jour med informationen om Regionförvaltningsverkets kostnadsfria utbildningar: https://avi.fi/sv/evenemang-och-utbildning

Lagen om småbarnspedagogik Lagen om småbarnspedagogik innehåller bestämmelser om barns rätt till småbarnspedagogik, anordnande och tillhandahållande av småbarnspedagogik och en informationsresurs inom småbarnspedagogiken. Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en nationell föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen enligt lagen om småbarnspedagogik. De lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik ska utarbetas och småbarnspedagogiken ska genomföras i enlighet med denna föreskrift. Utgångspunkten för grunderna för planen för småbarnspedagogik har varit förändringar i barnens uppväxtmiljö och i verksamhetsmiljön inom småbarnspedagogiken. Utgångspunkter för småbarnspedagogiken och ordnandet av stöd Anordnaren av småbarnspedagogik har skyldighet att ge barnet det stöd hen behöver på daghemmet eller inom familjedagvården. Behovet av stöd ska bedömas och stödet ska ordnas utan dröjsmål. Stödet inom småbarnspedagogiken ska ordnas som allmänt, intensifierat och särskilt stöd i enlighet med inkluderande principer. Utgångspunkten är att varje barn har rätt att få stöd i den egna barngruppen med hjälp av olika flexibla arrangemang. Om barnets stödbehov så kräver, har barnet rätt att delta i småbarnspedagogisk verksamhet i en mindre grupp eller i en specialgrupp. Det är viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när barnet byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass. I dessa situationer är det särskilt viktigt att samarbeta och kommunicera öppet, för att informationen ska föras vidare. Det stöd som barnet får Stöd ordnas med utgångspunkt i barnets starka sidor samt hens behov i anknytning till inlärning, utveckling och välmående. Barnet ska höras med beaktande av hens ålder och utveckling. Inom småbarnspedagogiken omfattar stödet såväl lösningar som möter barnets individuella behov som lösningar som berör hela gruppen och inlärningsmiljöerna.

Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken är en helhet som omfattar bl.a. värderingar och principer tolkning av de normer och mål som styr arbetet inlärningsmiljöer och arbetssätt olika former av samarbete kommunikationen och atmosfären personalens kompetens, professionalism och utvecklingsinriktade arbetssätt ledningsstrukturer och ­praxis organisation, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska utvecklas enligt inkluderande principer. Verksamhetskulturen i gemenskapen förändras ständigt och ska utvärderas och utvecklas så att den stöder förverkligandet av målen för småbarnspedagogiken, dock med förståelse för betydelsen av exempelvis oföränderlighet och struktur i vardagen. Barnen och vårdnadshavarna är med och utvecklar och utvärderar verksamhetskulturen. Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska utvecklas enligt följande riktlinjer: En lärande gemenskap som verksamhetskulturens kärna En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil   (Källor: Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022)

Inom småbarnspedagogiken ska man värna om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet. Inom småbarnspedagogiken främjas välmåendet genom små vardagliga rutiner. Exempel på sådana rutiner är att man under dagen ger möjlighet till avslappning och vila samt erbjuder mångsidig, hälsosam och tillräcklig kost. När vi utvecklar verksamhetskulturen beaktas gemenskapens möjligheter att verka i en stressfri miljö som främjar inlärning. Välmåendet främjas när dagens struktur är tydlig och metodisk och samtidigt flexibel. Positiv pedagogik ingår i vardagen inom småbarnspedagogiken och stöder barnets och hela gemenskapens välmående. Inom småbarnspedagogiken tar sig positiv pedagogik uttryck exempelvis i att barnets starka sidor identifieras. Det är viktigt för barnens välmående att också personalen mår bra, eftersom de vuxna genom sitt exempel lär ut och stärker välmåendefärdigheter. Vi har inom projektet VäxtTakt tagit fram en metodhandbok som rör enkäten om barns välmående. Handboken innehåller information om olika interventioner som framkommit i enkäten, dvs. sätt att ge barnet stöd. Handboken innehåller konkreta åtgärder för att stödja och öka barnets välmående i den småbarnspedagogiska vardagen, och är också ett stöd för det förebyggande arbetet inom småbarnspedagogiken.

Lagen om småbarnspedagogik garanterar barnets rätt till småbarnspedagogik. Forskning har visat att småbarnspedagogik hjälper barnet att växa som lärande individ och bli en del av en gemenskap och av det omgivande samhället. Detta blir möjligt när barnet får tillfälle att leka med sina kamrater och med vuxna som hen inte känner sedan tidigare. På längre sikt gynnar småbarnspedagogiken barnets positiva förhållningssätt till inlärning samt en smidig skolgång. En småbarnspedagogik av hög kvalitet möjliggör allt det ovan nämnda. Personalen och vårdnadshavaren arbetar tillsammans för att barnet ska få en bra dag inom småbarnspedagogiken (Utbildningsstyrelsen, Kirsti Karila, professor vid Tammerfors universitet). Projektet VäxtTakt samarbetar aktivt med projektet SkolSkick. Det sistnämnda har som målsättning att få allt fler elever att i allt högre grad engagera sig i sin skolgång samt att skapa mer givande vardags- och inlärningsmiljöer för alla. Förskoleundervisningen är förpliktande för barnet, och hens närvaro är mycket viktig med tanke på inlärningen. Du kan läsa mer om detta på www.koulukunnossa.fi/se. Tveka inte att prata med föräldrarna om hur viktigt barnets närvaro är för småbarnspedagogiken. Det är bra att på förhand underrätta vårdnadshavarna om de kommande dagarnas program, så att de vet vid vilka tidpunkter barnets närvaro är alldeles särskilt önskvärd. Exempelvis skiftesarbete kan medföra varierande vårdtider i barnets vardag.

Ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet har enligt lagen om småbarnspedagogik rätt till systematisk och målinriktad fostran, undervisning och vård. För att uppfylla detta ska en plan för småbarnspedagogik utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård. Barnets plan för småbarnspedagogik ska utgå från barnets behov och barnets bästa. Även barnets åsikt och önskemål ska klarläggas och beaktas i processen med barnets plan för småbarnspedagogik. Då barnets plan för småbarnspedagogik utarbetas är det viktigt att känna till barnets kunnande, styrkor, intresseområden och individuella behov. Barnets plan för småbarnspedagogik är ett redskap för planering och utvärdering av verksamheten. Hur målen för verksamheten har uppnåtts ska antecknas i planen och målen ska uppdateras så att de motsvarar barnets förändrade stödbehov. Uppgifter om det stöd som barnet behöver, dvs. stödnivå, stödformer och genomförande av stödet samt ansvarsområden och arbetsfördelning i anslutning till detta, antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Om behovet av stöd och stödåtgärderna har upphört ska detta antecknas i planen. Läraren och/eller specialläraren inom småbarnspedagogik upprättar och utvärderar barnets plan för småbarnspedagogik, i samarbete med övrig personal och barnets vårdnadshavare. Det är personalens uppgift att stödja vårdnadshavarens och barnets delaktighet i arbetet med att upprätta och utvärdera barnets plan för småbarnspedagogik. Målet är att detta ska ske i samförstånd med barnet och vårdnadshavaren. Barnets plan för småbarnspedagogik, liksom genomförandet av den, utvärderas och kontrolleras minst en gång om året, vid behov oftare. (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022)

Samarbetet mellan hemmet och småbarnspedagogiken Samarbetet med vårdnadshavarna är viktigt inom småbarnspedagogiken. Målet med samarbetet är att vårdnadshavarna och personalen tillsammans ska engagera sig i att främja en sund och trygg uppväxt för barnet och att stödja barnets utveckling och inlärning. Det pedagogiska samarbetet stöds när ni bygger upp förtroendet genom jämbördig interaktion och ömsesidig respekt. Samarbete med vårdnadshavaren är särskilt viktigt vid planering och tillhandahållande av stöd för barnet. En förtroendefull atmosfär möjliggör samarbete mellan vårdnadshavare och personal även i svåra situationer, exempelvis när det gäller upptäckt av stödbehov i barnets vardag. Det är viktigt att beakta kontinuiteten i stödåtgärderna när barnet byter småbarnspedagogisk enhet, medan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen pågår samt vid övergången till första klass.
Broschyren Stöd för barn inom småbarnspedagogiken – guide för vårdnadshavare delas ut till vårdnadshavare. Den finns i elektroniskt format under länken nedan, och har översatts till svenska, engelska och ryska. Lapsen_tuki_ varhaiskasvatuksessa_opas_2022.pdf Stod_for_barn_inom_ smabarnspedagogiken_2022.pdf Support_for_children_in_early_childhood_ education_2022.pdf Поддержка_ребенка_в_ дошкольном_образовании_2022.pdf

Kommunikationen mellan hemmet och småbarnspedagogiken Wilma/annan elektronisk kanal är ett bra redskap när det är fråga om vardaglig kommunikation som inte kräver snabba reaktioner, exempelvis allmänna meddelanden eller påminnelser. Även fotografier som tagits i barnets vardag kan skickas elektroniskt. Vid elektronisk kommunikation är det bra att hålla i bakhuvudet att både avsändaren och läsaren ansvarar för hur budskapet tolkas. Vid skriftlig kommunikation är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid meddelandets innehåll, stilen och skrivsättet generellt. Tystnadsplikten ska respekteras vid all elektronisk kommunikation. Telefonen är ett bättre alternativ när ärendet är brådskande och kräver omedelbara åtgärder för barnets välmående. Vid telefonsamtal är det viktigt att fundera på ordval och avsätta tillräckligt med tid för konversationen, samt att beakta omgivningen så att tystnadsplikten respekteras. Ett personligt möte är det bästa alternativet när saken gäller barnets aktuella välmående, en förändrad situation eller eventuella farhågor. Vardagliga nyheter kan överföras vid lämning och hämtning. Om det behövs gör du klokt i att reservera en lugn tid och plats för ett samtal. Tvärdisciplinärt samarbete Personalen kommer vid behov att vara i kontakt med vårdnadshavarna. Med vårdnadshavarnas tillstånd konsulterar läraren inom småbarnspedagogik specialläraren inom småbarnspedagogik. Den sistnämnda gör vid behov en kompletterande utredning. För att kunna göra en behovsutredning vill man skapa en så heltäckande bild som möjligt av situationen. Vid behov involveras andra instanser som deltar i vården av barnet. Tvärdisciplinärt samarbete sker i enlighet med barnets bästa, i första hand med vårdnadshavarnas samtycke. Ett sådant samarbete kan omfatta barnrådgivningen, barnskyddet, uppfostrings- och familjerådgivningen eller övriga tjänster inom socialväsendet. I samarbetet följs bestämmelserna om sekretess och informationsutbyte. Det tvärdisciplinära samarbetet inom småbarnspedagogiken sker i form av ett nätverksmöte som sammankallas av läraren eller specialläraren inom småbarnspedagogik. Vid mötet deltar, utöver vårdnadshavare och personal inom småbarnspedagogiken, även övriga instanser som är involverade i vården av barnet.